EU:s ramprogram för forskning och innovation - Horisont 2020

Horisont 2020 är EUs program för forskning och innovation och stödjer projekt inom excellent forskning, industriellt ledarskap och samhälleliga utmaningar. Spåret samhälleliga utmaningar vänder sig till samtliga aktörer i samhället och handlar om att på olika sätt bidra till att föra forskning och innovation närmare kommersialisering och praktisk tillämpning. Fokus är att lösa stora samhälleliga utmaningar som delas av EUs medborgare.

Nytt i Horisont 2020 jämfört med föregångaren sjunde ramprogrammet är ett starkare fokus på slutanvändarnas medverkan i forsknings och innovationsprojekt. Det offentliga har en viktig roll genom att representera slutanvändare i projekt, till exempel genom att skapa och tillhandahålla innovativa kontexter, paketera och sprida kunskap samt stödja arbetet med strategier på olika nivåer i samhället. Små och medelstora företag är utpekade som viktiga möjliggörare i Horisont. Ett företag kan delta som utvecklare i forskningsprojekt eller söka medel för att utveckla egna innovativa idéer.

Flertalet projekt innebär en 100 % finansiering från EU. Ett undantag är om projektet ligger nära kommersialisering då bidraget är 75 %. Projekten ligger generellt sett i mångmiljonklassen.

Projekten ska genomföras med partners i minst tre länder. Det finns två företagsinriktade initiativ ”SME-Instrumentet” och ”Fast track to innovation” med särskilda regler.

Horisont 2020 är uppdelat i tvååriga arbetsprogram för olika teman och samhälleliga utmaningar. Aktuella arbetsprogram gäller för perioden 2016-2017. Arbetsprogrammen är uppdelade på ett antal utlysningar, som i sin tur innehåller ett antal ämnen inom vilka det är möjligt att söka projekt.  Utlysningarna har olika syfte, målgrupp, inriktning och slutdatum.  Vissa utlysningar förekommer en gång under perioden 2014-2020 andra upp till fyra gånger per år.

Klimatanpassning i arbetsprogrammet för 2016-2017

I arbetsprogrammet för 2016 – 2017 trycks bland annat på att projekt ska utgå från slutanvändarnas behov, demonstrationer av innovativa lösningar samt innovativa affärsmodeller.

Klimatanpassning adresseras främst i arbetsprogrammen med namn

  • Klimatåtgärder, miljö, resurseffektivitet och råvaror med utlysningen Grönare Ekonomi vilket innefattar delutlysningarna Klimattjänster, Mot ett koldioxidsnålt Europa och Naturbaserade lösningar för att öka ett områdes resiliens.
  • Övergripande frågor med utlysningen Smarta städer med ämnet Hållbara städer genom naturbaserade lösningar. 
  • Säkra livsmedel hållbart jordbruk och skogsbruk, havs- och sjöfarts och inlandsvattenforskning och bioekonomi
    Utlysningen Hållbar livsmedelsförsörjning – Resilienta och resurseffektiva värdekedjor, vilket omfattar delutlysningar som Mer motståndskraftiga och resurseffektiva värdekedjor, Miljö- och klimatsmart primärproduktion, Stöd för genomförande av EU-Afrika-partnerskap om mat och nutritionssäkerhet och hållbart jordbruk.
    Utlysningen Blå tillväxt - Demonstration ett hav av möjligheter med ämnet Den arktiska dimensionen
  • Smart, gröna och integrerade transporter med utlysningen Mobilitet för tillväxt och delutlysningarna Säkerhet och Infrastruktur.

Det ska noteras att klimatanpassning omnämns olika i arbetsprogrammen. Det gäller att vara kreativ och söka på begrepp som adaptation, IPCC, flooding, agriculture, civil protection, resilience, disaster-resilience etc.

Ämnen av relevans för klimatanpassning

Här görs en sammanställning av exempel på delutlysningar och ämnen av relevans för klimatanpassning. Syftet är att ge en överblick över vilka möjligheter som finns med Horisont 2020 och inspiration för att söka mer information.

Sammanställningen gör inte anspråk på att vara komplett, genom att vara kreativ kan klimatanpassning vävas in i fler utlysningar. Sammanställningen är gjord på svenska, konsultera alltid originaltexten (engelska) innan eventuell ansökningsprocess startas. Sök på respektive ämnesnummer nedan.

Klimattjänster (Grönare ekonomi)

Klimattjänster handlar om att översätta befintlig klimatdata och information till integrerade och kundanpassade verktyg, produkter och information. Exempel på klimattjänster inom klimatanpassning kan vara verktyg som gör att planerare och ingenjörer kan använda långsiktiga klimatprognoser för att avgöra var byggnader, infrastruktur eller broar bör placeras eller utformas. Ett annat exempel är verktyg som kombinerar säsongsregnprognoser med exponering och demografisk information anpassade för att en hälsomyndigheter ska kunna bedöma risken för epidemier av malaria eller denguefeber och att vidta förebyggande åtgärder. 

Ämnen av intresse för klimatanpassning

  • Att utnyttja mervärdet av klimattjänster SC5-01-2016-2017 med delämnen

a) Demonstration av klimattjänster (2016)

b) Klimattjänster – från koncept till pilot och ”proof-of-concept” (2017)

  • Integrerad europeisk regional modellering och klimatförutsägelse SC5-02-2017
  • Klimattjänster - marknadsundersökning SC5-03-2016 med delämnen

a) Definiera vad som karakteriserar den europeiska och internationella marknaden för klimattjänst och en framsyn för tillväxt

b) Klimattjänster - marknadshinder och skapande av möjligheter


Utlysningar 2017 har stoppdatum den 7 mars 2017

Mot ett koldioxidsnålt Europa (Grönare ekonomi)

Det är av vikt att bygga ett ramverk för forskning, näringsliv, investeringar och det politiska beslutsfattandet för socioekonomiska bedömningar av konsekvenser av och incitament för minskade koldioxidutsläpp. Det handlar bland annat om att vidareutveckla modelleringsverktyg och tillämpa verktyg för analys av möjliga effektkedjor, liksom ekonomisk värderingen av klimatåtgärder (begränsning och anpassning) inom EU på olika nivåer (regioner, länder, ekonomiska sektorer) på medellång och lång sikt.

Ett ämne av relevans för klimatanpassning är

  • Vägar mot minskade koldioxidutsläpp och ökad resiliens i den europeiska ekonomin från 2030-2050 och därefter SC5-06-2016-2017 med delämne Risker och kostnader för klimatförändringarna i Europa (2017)

Utlysningar 2017 har stoppdatum den 7 mars 2017

Naturbaserade lösningar för att öka ett områdes resiliens (Grönare ekonomi)

Naturbaserade lösningar (ekosystemtjänster) är inspirerade eller stöds av naturen samtidigt som de ger miljömässiga, sociala, kulturella och ekonomiska fördelar. Naturbaserade lösningar kan handla om grön och blå infrastruktur, gröna och öppna ytor i städerna, gröna tak, naturliga vattenhållningsåtgärder, samt saltängar och dyner för kustskydd. Naturbaserade lösningar använder egenskaper och funktioner hos ett ekosystem för vattenreglering, översvämningsskydd och anpassning till klimatförändringar, etc.

Ämnen av intresse för klimatanpassning

  • Storskalig demonstration av naturbaserade lösningar för hydro-meteorologiska riskreduktion SC5-08-2017
  • Att operationalisera ekosystemens försäkringsvärde SC5-09-2016
  • Multi-stakeholder-plattform för att främja innovation med naturbaserade lösningar för att ta itu med samhällsutmaningar SC5-10-2016

Utlysningar 2017 har stoppdatum den 7 mars 2017

Hållbara städer genom naturbaserade lösningar (Smarta och hållbara städer)

Hållbara städer genom naturbaserade lösningar fokuserar på att tillhandahålla bevis för att innovativa, lokalt anpassade, systemlösningar - som är inspirerade och stöds av naturen - kan vara ett kostnadseffektivt och ekonomiskt lönsamt sätt att göra städerna hållbarare, mer resilienta, grönare och friskare. Något som bidrar till att öka attraktionskraften för medborgare, ny ekonomisk verksamhet och investeringar.

Ämnen av relevans för klimatanpassning

  • Demonstration innovativa naturbaserade lösningar i städerna SCC-02-2016-2017.
    1. Demonstration av innovativa naturbaserade lösningar för klimat- och vattenresiliens i städerna (2016)
    2. Naturbaserade lösningar för inkluderande stadsförnyelse (2017)
  • Nya förvaltnings-, affär och finansieringsmodeller samt ekonomiska verktyg för konsekvensbedömningar av hållbara städer med naturbaserade lösningar SCC-03-2016

Utlysningar 2017 har stoppdatum den 7 mars 2017

Hållbar livsmedelsförsörjning – Resilienta och resurseffektiva värdekedjor

En utlysning som syftar till att trygga livsmedels- och näringssäkerhet, tillsammans med resurseffektivitet. Klimatförändringarna ses här som en viktig omvärldsfaktor att ta hänsyn till. Det är möjligt att väva in klimatanpassning i flera delutlysningar, t ex. 

  • Mer motståndskraftig och resurseffektiva värdekedjor
  • Miljö- och klimatsmart primärproduktion
  • Stöd för genomförande av EU-Afrika-partnerskap om mat och nutritionssäkerhet och hållbart jordbruk.

Utlysningar har stoppdatum den 13 september 2016 samt 14 februari 2017

Den arktiska dimensionen (Blå tillväxt)

Målet med delutlysningen är att fördjupa kunskapen och identifiera hållbara och innovativa förhållningssätt för klimatutmaningar i den arktiska regionen. Arktis är den region i världen där klimatet förändras snabbast. Detta är en källa till risker, men öppnar upp nya möjligheter som nya transportvägar, tillgång till omfattande och tidigare inte tillgängliga resurser samt ett förändrat fiske.

Ämnen av relevans för klimatanpassning

  • Ett integrerat arktiskt observationssystem: BG-09 2016
  • Effekter av klimatförändringar i arktisk på norra halvklotets väder och klimat BG-10 2016
  • Effekten av klimatförändringarna på arktisk permafrost och dess socioekonomiska konsekvenser, med fokus på kustområden BG-11 2017

Utlysningar 2017 har stoppdatum den 14 februari 2017

Infrastruktur (Mobilitet för tillväxt)

Tillförlitligheten på mobilitetslösningar påverkas negativt av extrema väderförhållanden, klimatförändringar, skador på infrastrukturen och trafikhinder. Det behöver utvecklas riskanalys, åtgärder och anpassningsstrategier för att minimerar effekterna och som upprätthåller smidiga transporter, skyddar användarna av transportnätet samt ger optimal information mellan operatörer och användare av transportinfrastruktur.

Ämnen av relevans för klimatanpassning

  • Resiliens mot extrem händelser - naturliga eller av människans skapade. MG-7,1 2017

Utlysningar 2017 har stoppdatum den 26 januari 2017

SME Instrumentet

SME instrumentet riktar sig till alla typer av innovativa små och medelstora företag som har en stark ambition att utvecklas och växa internationellt. SME instrumentet stödjer innovationer med stort nyhetsvärde i sin bransch (nya produkter, processer, tjänster, arbetssätt eller nya marknadstillämpningar av existerande teknologi). SME-instrumentet kan vara aktuellt för företag med innovationer inom klimatanpassning, resiliens, översvämningshantering med mera.

Projekt kan sökas av enskilt företag eller av grupper av företag och det finns inga krav på internationella partners. Idéer är välkomna så länge de kan relateras till någon av de samhälleliga utmaningarna i Horisont 2020 eller till något av teknikområdena inom prioriteringen "Industriellt ledarskap”. Ansökningar tas emot kontinuerligt med 4 brytdatum per år.

Fast Track to Innovation

Fast Track to Innovation (FTI) är ett pilotinitiativ som syftar till att snabba på marknadsintroduktionen av avancerade idéer i form av nya produkter, processer, tjänster och affärsmodeller, något som också kan omfatta klimatanpassning. 

Projekten ska genomföras av mindre konsortier om minst tre och högst fem medlemmar från minst tre av EUs medlemsstater eller associerade stater. FTI är öppet för stora såväl som små företag samt för forskningsinstitutioner. Ett villkor är dock att minst 60 procent av budgeten går till industripartners och/eller att antalet deltagande företag är minst två eller tre vid ett konsortium om fem deltagare.

Idéer är välkomna så länge de kan relateras till någon av de samhälleliga utmaningarna i Horisont 2020 eller till något av teknikområdena inom prioriteringen "Industriellt ledarskap”. Projektaktiviteter kan utgöras av tester och demonstration, systemvalidering, affärsmodellsvalidering och standardiseringsarbete med mera.

Exempel på beviljade projekt inom klimatanpassning - arbetsprogrammet 2014-2015

IMPREX: Förbättrade prognoser och hantering av hydrologiska extremer - Lär från idag för att förutse morgondagen. (SMHI)

Imprex är ett forsknings- och innovationsprojekt som syftar till att minska Europas sårbarhet för extrema hydrologiska händelser. I projektet studeras intensitet och frekvens av extrem nederbörd både i dagens och framtidens klimat. Bland annat undersöks hur dagens högupplösta väderprognosmodeller bättre kan användas för att undersöka möjligheten att göra säsongsprognoser för översvämning och torka och också för att bättre representera framtida skyfall. SMHI deltar i projektet som en av 23 parter från 9 länder – Nederländerna, Storbritannien, Sverige, Frankrike, Tyskland, Belgien, Spanien, Grekland och Italien samt ECMWF (European Centre for Medium-Range Weather Forecasts). Parterna representerar universitet, statliga myndigheter, icke vinstdrivande organisationer och små- och medelstora företag. Projektet har beviljats 8 miljoner EURO i finansiering från WATER-2: Integrerade strategier för vatten och klimatförändringar vilken ingick i samhällsutmaning 5, Klimatåtgärder, miljö, resurseffektivitet och råvaror.

Genom att konsortiet består av representanter från både den offentliga och den privata sektorn skapas förutsättningar för att överbrygga gapet mellan användare och leverantörer av hydroklimatinformation. Särskild vikt kommer att läggas i att tillhandahålla realistisk, robust och relevant information om extrema hydrologiska effekter på olika tidsskalor till regeringar, företag och medborgare i Europa. Projektets användarnytta säkerställs genom fallstudier där viktiga ekonomiska sektorer arbetar fram riskhanteringsstrategier. Exempel på viktiga ekonomiska sektorer är vattenförsörjning till jordbruket och staden, vattenkraft, räddningstjänst, transporter, ekonomiska nätverk och försäkringsbranschen. I dessa fallstudier kommer det finnas möjlighet för svenska aktörer att delta.