Hur kan klimatanpassning finansieras i kommuner?

Att hitta finansiering till klimatanpassningen kan vara en utmaning för många kommuner. Här ges en vägledning till hur olika områden eller frågeställningar kan finansieras inom kommunal budget, med hjälp av finansieringsinstrument som VA-taxan och gröna obligationer, eller med hjälp av projektfinansiering från nationella program och EU-fonder.

Kommuner behöver ofta medel för planering och samordning av klimatanpassningsarbetet, för att bedöma klimatrelaterade risker och sårbarheter samt för att genomföra åtgärder.

Planering och samordning

Planering och samordning av kommunens klimatanpassning handlar vanligen om att ta fram och genomföra en strategi eller en handlingsplan för klimatanpassning. I detta arbete behövs resurser för en samordnande funktion och för att tjänstemän på kommunens förvaltningar ska kunna delta i processen. Det behövs resurser för kompetensutveckling och för att driva processen med analyser och framtagande av åtgärder framåt.

Planering och samordning av klimatanpassningsarbetet i kommunen kan finansieras genom att det avsätts särskilda medel i budget eller att det genomförs inom ramen för redan finansierad verksamhet, exempelvis inom fysisk planering eller som en del av energi och klimatarbetet. Det kan i nuläget vara svårt att hitta extern finansering för planering och samordning av klimatanpassningen.

Bedömning av risker och sårbarheter

Bedömning av klimatrelaterade risker och sårbarheter är en central del i kommunens arbete med kilmatanpassning. Det kan vara översiktliga bedömningar eller fördjupningar som karteringar av översvämningar, skyfall och ras och skred.

Bedömning av klimatrelaterade risker och sårbarheter finansieras vanligen från kommunens budget, antingen som ett eget område eller som en del av andra kommunala processer, till exempel risk och sårbarhetsanalys eller översiktsplanering. Det finns viss möjlighet att söka externa medel för bedömningar av klimatrelaterade risker och sårbarheter. Några exempel:

Karteringar på landsbygden

Vill man till exempel göra en översvämningskartering av ett vattendrag på landsbygden kan Landsbygdsprogrammet vara en möjlig finansiär. Härifrån kan kommuner, vattenvårdsområden eller Länsstyrelsen söka. Två exempel på hur Landsbygdsprogrammet kan användas för att finansiera bedömning av risker av sårbarheter är Översvämningskartering av ån Tidan i Västra Götaland och Jordbruk och vattenmiljö i ett förändrat klimat i Östergötland: Landsbygdsprogrammet 2014-2010 (se Exempel längre ner på sidan)

Bedömning av klimatrelaterade risker i mycket sårbara områden

Bedömning av klimatrelaterade risker och sårbarheter kan vara en del i LIFE-projekt. Från LIFE kan man söka medel för särskilda sårbarhetsbedömningar på regional eller gränsöverskridande nivå. Prioriterat är mycket sårbara områden, t ex tätorter, kust-, bergs- och ö-områden, marina ekosystem samt områden som ofta drabbas av torka eller avrinningsdistrikt. Ett annat fokus är genomförandet av innovativa anpassningsstrategier och utarbetande av specifika investeringsplaner. LIFE-projekten sträcker sig från strategi till genomförande av konkreta åtgärder.

LIFE projekt är stora och komplexa att söka och koordinera. Många Länsstyrelser har erfarenhet av LIFE projekt inom naturvården och kan i vissa fall ta en koordinerande roll.

Genomförande av åtgärder

När det gäller åtgärdsarbete tänker man kanske i första hand på fysiska åtgärder som handlar om planering och investering i fysiska åtgärder, till exempel översvämningsområden och vallar. Värt att tänka på är att åtgärdsarbete också kan omfatta informationsåtgärder, till exempel att sprida information vad som behöver göras för att klimatanpassa olika verksamheter. Det kan även handla om analyserande åtgärder för att reda på mera eller fördjupa bedömningen av risker och sårbarheter.

Åtgärder finansieras vanligen av kommunen, som en del av planering och samordning av klimatanpassningen eller som en del av förvaltningarnas investeringsbudgetar. Några kommuner har börjat använda VA-taxan eller gröna obligationer för att finansiera klimatanpassning. Det finns ett antal möjligheter till projektfinansiering av åtgärder från nationella program och EU-fonder. Större åtgärder finansieras ofta med en kombination av olika lösningar.

De fysiska åtgärderna är de som är mest kostsamma och där behovet av externfinansiering är som störst. Några exempel på extern medfinansiering:

Åtgärder som förebygger översvämningar, ras och skred

Har man i kommunen områden i befintlig miljö där marken har för låg stabilitet och behöver förstärkas eller områden som behöver skydd mot översvämning kan man söka medel från MSB för förebyggande åtgärder. Stödet delas ut till planerade eller genomförda åtgärder.

Åtgärder inom hållbar stadsutveckling

Vill man genomföra klimatanpassningsåtgärder inom området hållbara städer, till exempel dricksvattenförsörjning, dagvattenhantering, gröna ytor, finns två olika stöd som kan vara relevanta, givet att åtgärden kan klassas som innovativ:

1. Vet man vilken lösning man vill ha och behöver ta fram ett underlag för en konkret investering kan man vända sig till stödet stadsinnovationerför spetsteknik och innovativa systemlösningar.

Exempel på kommuner som fått projektmedel från detta stöd till klimatanpassning är: Bodens kommun/Strandnära byggande i kallt klimat och Mörbylånga kommun/Vattenrening på Öland.

2. Har man en lösning och bedömer att den behöver utvecklas i samverkan mellan kommunen, företag och forskare kan man vända sig till Vinnova och programmet utmaningsdriven innovation. För att passa in måste lösningen ha samhällsnytta, affärsmöjligheter och, på sikt, en efterfrågan på en internationell marknad. Programmet är en trestegsprocess där projekten hela tiden ska ta reella steg mot nyttiggörande, från initiering till utveckling av lösningar, tester och nyttiggörande av resultat. Exempel på kommuner som deltar i projekt inom utmaningsdriven innovation:

  • Projektet Co City utvecklar och testar en verktygslåda för samhällsbyggandets aktörer avseende planering av mångfunktionell och resilient stadsnatur, vilket är av vikt för urbanisering och klimatanpassning. Kommuner som deltar är Stockholm och Malmö.
  • Projektet Klimatsäkrade systemlösningar för urbana ytor syftar till bättre integration mellan hårdgjorda grå ytor och det gröna och blå i städerna. Kommuner som deltar är Stockholm, Malmö, Växjö, Uppsala, Göteborg, Helsingborg, Landskrona och Lund.
  • Projektet BiodiverCity utvecklar standardiserade gröna fastighetsnära lösningar som förenklar användandet av grönska i människors närmiljö. Målsättningen är att skapa gröna lösningar som ökar möjligheten att behålla och öka den ekologiska kvaliteten i den täta staden. Malmö kommun deltar.
  • Projektet Sensation med utvecklar realtidsystem för tidig varning vid avvikelser i dricksvattenkvaliteten, från råvatten, via vattenverk fram till konsument. Viktiga komponenter är att utveckla helhetslösningar och skapa unik vattenkvalitetsdata. Kommunala bolag som deltar är Norrvatten, Trollhättan energi, Kretslopp & Vatten (Göteborg Stad), Sydvatten, Tekniska Verken i Linköping AB, Norrköping Vatten, Växjö Vattenverk och Vivab.

Åtgärder på landsbygden – samarbete, investering, innovation

Behöver man genomföra klimatanpassningsåtgärder på landsbygden kan Landsbygdsprogrammet vara en möjlighet. Här finns många typer av stöd med landsbygdsföretag som huvudmålgrupp. Klimatanpassning är ett tvärgående mål och ansökningar där ett syfte är klimatanpassning ses som positivt. Några exempel på åtgärder och hur man kan tänka som kommun:

  • Vill man utveckla, pröva eller utvärdera nya produkter, metoder, processer och tekniker tillsammans med andra aktörer kan man söka medel för ett samarbetsprojekt. Det behöver inte vara en helt ny projektidé, det räcker med att den är ny i sitt sammanhang. Ett tänkbart samarbetsprojekt inom klimatanpassning skulle kunna handla om att utvärdera olika bevattningsdammar och att utveckla samarbeten för att klimatsäkra ett vattendrag.
  • Vill man investera i översvämningsskydd, vall eller dammar för reglering av vattennivåer kan ett investeringsprojekt vara en möjlighet. Projektstöd kan sökas till investeringar som kommer fler till nytta.
  • Vill man hitta en lösning på ett utpekat problem på landsbygden i samarbete med t ex forskare och företag kan ett innovationsprojekt vara en möjlighet. Ett tänkbart projekt inom klimatanpassning kan vara en affärsmodell för aktörer inom jordbruk och skogsbruk gällande försäljning av ekosystemtjänster till en kommun, t ex ett område som tillåts att översvämmas vid skyfall i en näraliggande tätort.

Prioriteringarna varierar mellan länen - ta därför ett samtal med handäggaren för landsbygdsprogrammet på din Länsstyrelse för att höra hur just ditt län ser på saken.
Landsbygdsprogrammet

Åtgärder i VA systemet

Behöver man öka kapaciteten på vattenledningar för att de ska kunna hantera framtida regn kan man i vissa fall finansiera genom höjd VA-taxa.

Kalmar  Vatten genomför en ledningsförnyelse i VA-nätetför att åtgärda eftersatt underhåll och läckande rör. Samtidigt passar man på att höja kapaciteten på ledningsnätet, främst på dagvattenledningarna. Budgeten för ledningsförnyelsen har legat på 25-28 miljoner kr per år. Finansieringen kommer i sin helhet från de höjda VA-taxorna, som höjdes successivt med totalt runt 40 % mellan åren 2008-2013.
 

Större investeringsprojekt inom klimatanpassning

Större investeringar kan finansieras med hjälp av gröna obligationer som är en möjlighet för ränteplacerare att stödja utlåning till investeringsprojekt inom klimatanpassning. Kommuninvest är en aktör som kommuner kan vända sig till för att finansiera klimatanpassningsinsatser genom så kallade ”Gröna lån”.

Göteborgs stad var först ut med att låna pengar med hjälp av gröna obligationer. 2013 släpptes en halv miljard kronor i värdepapper. Pengarna användes för att finansiera utvalda miljö- och allmännyttiga projekt. Av relevans för klimatanpassning är uppbyggnaden av ett nytt vattenverk som möjliggör uthållig dricksvattenproduktion och reducerar sårbarheten i stadens vattenförsörjning samt investering i reningsfilter för att förhindra risken för vattenburen smitta och parasitutbrott i framtiden. Projekten har en budget på 700 miljoner kronor och finansieras av gröna obligationer.

Samfinansiering av åtgärder

Större investeringar inom klimatanpassning finansieras ofta med en kombination av finansieringsinstrument. Den kommunala budgeten växlas upp med projektmedel och man använder VA-taxan där det är tillämpligt. Ett fåtal kommuner har börjat låna pengar med hjälp av gröna obligationer. Här är några exempel:

Arvika kommun har investerat i en skyddsvall för att minska risken för att Arvika tätort översvämmas. Kostnad: 100 miljoner kronor. Åtgärden finansierades av en kombination av finansieringsinstrument: medel från EU, MSB och kommunens investeringsbudget.

Göteborgs stad har investerat i ett reningsfilter i vattenverk för att hindra vattenburna sjukdomsutbrott. Kostnad: 400 miljoner kronor Åtgärden finansierades med en kombination av finansieringsinstrument: bland annat VA-taxan och Gröna obligationer.