Kulturarv

Kulturarv är ett begrepp som omfattar både materiella och immateriella värden. Fokus för klimatanpassning av kulturarvsobjekt ligger ofta på det materiella, så som byggnader, fornlämningar, museiföremål eller landskap. Men det kan också handla om att bevara traditionella hantverksmetoder, som sätt att bygga hus och bruka jord på.

Traditioner och språk är också en del av kulturarvet. En stor del av exempelvis den samiska kulturen utgår från traditioner och berättelser, men har inte lämnat så mycket byggnader efter sig. Kulturarvet är en resurs för att hämta kunskap från historien, tidigare generationer har många erfarenheter att ta vara på även vid klimatanpassning. Exempelvis har vissa delar av kommuner inte bebyggts då det finns erfarenheter av att platsen översvämmas ibland. Äldre grödor är också ett exempel då dessa ofta är mer tåliga och inte är lika beroende av bevattning och bekämpningsmedel.

Klimatanpassning av kulturarvet innebär åtgärder för att undvika eller mildra skador till följd av ett förändrat klimat. Vid ett förändrat klimat förväntas det bli både varmare och fuktigare i Sverige vilket leder till att de flesta material bryts ner fortare.

Ett förändrat klimat leder också till förändringar i beteendemönster hos tamdjur, vilda djur och skadeinsekter vilket kan påverka kulturarvet. Exempelvis kan ett förändrat klimat förändra renarnas vandringsmönster, vilket kan få följder för rennäringen och den samiska kulturen. Betande djur hjälper ofta den biologiska mångfalden, ser till att landskapet inte växer igen och minskar de negativa effekterna av uppvärmningen i Sverige.

Vissa av riskerna med ett förändrat klimat är snabba och lätta att lägga märke till, som översvämningar, ras och skred. Men de kan också vara långsamma och svårare att upptäcka innan de gått långt, så som röta och skadedjur. För att upptäcka de långsamma effekterna av klimatförändringarna på kulturmiljöer behövs regelbundna besiktningar.

Många av riskerna för kulturarvet känner vi till redan i dag. Med klimatförändringarna kan skador komma att bli vanligare. Förebyggande arbete blir därmed ännu viktigare. Att arbeta förebyggande spar dessutom oftast pengar jämfört med att åtgärda stora och plötsliga skador.