Innovationsdialogen gav möjlighet att diskutera innovation och anpassning och ta del av smarta idéer. Kollegor från myndigheter, kommuner, forskning, små och stora företag träffades. Här presenteras några röster från dagen.
Jonas Brändström, Chefsstrateg på avdelningen Transport och Miljö, VINNOVA
- Vi vet sedan länge att miljöutmaningar driver innovation. Men fram till nu har klimatinnovationerna mest handlat om att reducera utsläpp. Parallellt finns ett jättebehov av att anpassa samhället till ett nytt klimat. Det innebär helt nya områden att innovera inom.
Att tala om klimatanpassning förnyar diskussionen om miljöinnovationer på flera sätt, menar Jonas Brändström.
- Från att ha arbetat problem- och hotorienterat är ansatsen nu att det handlar om möjligheter. Man är intresserad och nyfiken på lösningar.
Även om VINNOVA inte har något uttalat ansvar i klimatanpassningsarbetet upplever Jonas att man har en viktig roll.
- En sådan här dag visar att det finns många idéer. Nu handlar det om att konkretisera och då krävs samarbeten. Vi äger inte frågan men kan stimulera aktörer att träffas och prova saker.
Marie-Louise Folkesson, Vattensamordnare i Staffanstorps kommun
- Staffanstorp är liten kommun och det har gjort oss bra på att inse att vi inte ska göra allt själva utan bör arbeta i nätverk. När det gäller klimatanpassning är det dessutom ett naturligt arbetssätt, eftersom varken värme eller vatten låter sig hejdas av kommungränser.
Marie-Louise Folkesson har bakgrund inom både teknik och omsorg och tycker hon har fördel av det eftersom klimatanpassning är en komplex fråga där det krävs att olika kompetenser tänker tillsammans.
- Stadsplanering är en planering för lång framtid. Sårbara grupper som äldre, barn och sjuka är speciellt utsatta. Det är viktigt att involvera personer från kommunens olika delar, både den mjuka och den hårda sidan.
Under innovationsdialogen väcktes många frågor och idéer och Marie-Louise skulle gärna se en uppföljning - att man går tillbaks till sina verksamheter och sedan mötas igen.
- Det finns ett sug efter idéer, men det är också bra att tillsammans synliggöra hinder. Under dagen bekräftades min bild av att regelverken inte sällan står i vägen för att tänka nytt. När vi är fler som uppmärksammar detta ökar chansen till förändring.
Godecke Blecken, Forskarassistent på Samhällsbyggnad och naturresurser, Luleå tekniska universitet
- Min forskning handlar om dagvatten - hur dagvatten kan fördröjas och renas med fokus på blå-grön infrastruktur. Många projekt handlar om att anpassa befintlig teknik till svenska förhållanden och i det ingår att fundera över framtida klimat. Kommer vi till exempel att klara framtida regn?
Godecke Blecken ingår i forskargruppen Stadens vattensystem och bedriver tillämpad forskning.
- Nästan allt vi gör är tillsammans med slutanvändare, som kommuner eller företag. Jag tycker absolut att vi innoverar – att vidareutveckla och anpassa är ju också en typ av innovation.
Godecke tycker att det som betyder mest en sådan här dag är att få prata med olika discipliner. Dagvattenfrågan blir allt mer komplex och inbegriper allt fler.
- Det går inte längre att fokusera bara på sitt eget ämne utan kräver samarbete med andra och helst så tidigt i processen som möjligt.
Intresset för dagvatten ökar, på grund av klimatförändringar men också på grund av höjda miljökrav.
- Min största utmaning är att få folk att tänka nytt. Det är ett pedagogiskt dilemma för oss som arbetar med blå-grön infrastruktur att förmedla att man ibland måste våga tänka nytt och även ta en risk – men att det är det som leder till utveckling.
Lena Ek, Miljöminister
- Klimateffekterna är ett faktum och det finns en hel del fakta, som vilka skador vi kan räkna med framöver och uträkningar av vad det kostar att inte göra någonting. Nu gäller det att vi lägger ihop allt vi vet, tänker till och tar en aktiv roll.
Lena Ek menar att vi står inför ett teknikskifte som kommer att förändra samhället radikalt. Precis som vid andra tekniska revolutioner innebär skiftet helt nya produkter, tjänster och affärsmodeller.
- Eftersom vi i internationellt perspektiv har kommit långt i vår omställning har vi goda möjligheter att fånga ”the benefit of the actor” och ta aktiv del teknikskiftet. Det kan skapa samma ingenjörsboost i vår ekonomi som vi hade för knappt hundra år sedan, när våra stora företag grundades på grund av svenska uppfinningar.
Lena Ek betonar länsstyrelsernas och expertmyndigheternas roll i klimatanpassningsarbetet men uppmanar också kommunerna att ta fram egna strategier.
- Jag tycker att alla kommuner ska ha en egen klimatfärdplan. Jag vet att till exempel Linköping har det, och är säker på att de tillsammans med universitetet och näringsliv kommer utveckla en stad med väldigt hög attraktionskraft - ett hälsosamt, grönt och roligt samhälle där man undviker att göra miljö- och hälsotabbar och istället utnyttjar våra resurser på ett smart sätt.
Cecilia Alfredsson, Klimatanpassningssamordnare på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
- För oss är klimatanpassning högaktuellt. Vi fick ett regeringsuppdrag att kartlägga framtida utmaningar för samhällsskydd och beredskap och där ser man tydligt att klimatförändringen både är och blir en utmaning för samhällets säkerhet.
I praktiken kommer flera av de olyckstyper som myndigheten redan arbetar med att öka i omfattning, men det kommer också att innebära nya utmaningar.
- Ett område som är ganska nytt för oss är värmeböljor. Ihållande värme kan få stora konsekvenser för till exempel järnväg och tekniska system. Vi tittar mycket på hur det fungerar utomlands – för att identifiera vad vi kan få för nya problem, men också för att ta del av lösningar.
Cecilia tycker att innovationsdialogen gav tillfälle att träffa och diskutera med helt andra aktörer som till exempel arkitekter och höra hur de resonerar kring anpassning och innovation.
- För oss handlar innovation också om att utveckla nya arbetssätt, för att exempelvis kunna påverka olika aktörer att genomföra den anpassning som behövs i och med klimatförändringen.
Jessica Berg, Produktchef Oljeavskiljare & Dagvatten, Wavin
- Det finns ett stort sug efter nya lösningar för dagvatten. Vi har valt att satsa och i våras lanserade vi ett nytt koncept, Intesio. Principen är att se till att dagvattnet stannar kvar där det faller och infiltreras eller magasineras för att renas lokalt.
Wavin är en av Sveriges största leverantörer av VA-lösningar och företaget har som mål att 20 procent av omsättningen ska stå för nya produkter och tjänster.
- Eftersom vi arbetar med att utveckla nya lösningar är det otroligt roligt att se på vilken hög nivå och med vilket stort intresse dagvattenfrågan nu diskuteras.
Samtidigt tycker Jessica att det finns ett glapp mellan viljan att använda grönare lösningar och hur det blir i praktiken.
- VA är en ganska konservativ bransch i hur man väljer lösningar. Betalningsviljan och viljan att pröva nytt är som högst i början, men det finns en tendens att man senare i processen byter till en traditionell lösning.
Jessica tycker att det var positivt att den här frågan kom upp under innovationsdialogen och hoppas på mer samverkan mellan olika aktörer.
- Det är tydligt att vi behöver arbeta mycket mer tillsammans. Och så tror jag att vi som leverantörer behöver bli bättre på synliggöra att det som verkar billigt nu ändå kan bli dyrare i slutändan.
Mats Nordenskjöld, Ansvarig för samhällskontakter If
- Det är inte meningsfullt att säga att vi inte försäkrar för att det medför för stora risker. Istället vill vi bidra till en rimlig anpassning, så att vi kan erbjuda försäkring även i framtiden. Vi kan till exempel bidra med kunskaper och erfarenheter från översvämningarna i Köpenhamn.
Mats Nordenskjöld berättar att de stora skadorna i den danska huvudstaden har skapat ett ökat engagemang kring klimatanpassning hos If.
- För oss finns det inga dramatiska nästa steg, men vi satsar nu på mer verkstad och mindre diskussion. Det handlar till exempel om att verkligen ta med risker i beräkningen vid nybyggnation och stadsplanering. Kommunerna har ett stort ansvar att se längre än tio år framåt.
En viktig aspekt för många av Ifs kunder som också kom fram under dagen, menar Mats, är att definitionen av risk håller på att förändras.
- Det är inte bara klimatet som förändras utan även samhället genom urbaniseringen och befolkningstillväxten.
Micael Bredefeldt, Samordnare för anpassning till förändrat klimat
- Norrbottens län utgör en fjärdedel av Sveriges yta och rymmer fyra klimatzoner. Samtidigt är vårt befolkningsunderlag litet, bara 2,8 procent av Sveriges befolkning lever här, konstaterar Micael Bredefeldt.
Sedan 2009 har länsstyrelserna i uppdrag att samordna länens klimatarbete. En viktig del i arbetet är att identifiera hur klimatförändringar kan bli framöver i länet och att planera och genomföra anpassning.
- Vi är kontaktlänk mot kommuner och kan fånga upp de specifika förutsättningar som gäller regionen och ge stöd utifrån det.
Micael konstaterar att klimatarbetet kompliceras av att konsekvenserna kan ligga långt fram i tiden, och det är omöjligt att vara exakt om vad som händer och när.
- Det finns en rejäl utmaning i att förmedla en så komplex fråga som klimat utan att varken skrämmas eller ge signalen att det är ok ett stoppa huvudet i sanden. Jag tror att det behövs mer kunskap om hur människor förhåller sig till framtidsfrågor så att vi kan lyfta fram klimatfrågan på ett mer nyanserat sätt.
Under dialogtorget presenterades flera verktyg som kan visualisera utfall av kraftig nederbörd.
- Jag fick med mig en tanke om hur tätorter i Norrbotten skulle kunna påverkas av kraftiga skyfall. Tekniken för visualisering har kommit långt och innebär inte längre lika höga kostnader.
Fler glimtar från dagen
