Myndigheternas regeringsuppdrag 2020

Det pågår ett stort arbete med att ta fram underlag som ska underlätta för klimatanpassning. Här samlas regeringsuppdrag med bäring på klimatanpassning som svenska myndigheter blivit tilldelade för året 2020.

Nedan listas regeringsuppdrag med bäring på klimatanpassning som svenska myndigheter har fått för 2020. Listan är sammanställd utifrån myndigheternas egna uppgifter. En del regeringsuppdrag återkommer då de berör fler än en myndighet. För ytterligare information, kontakta respektive myndighet.

Boverket
Havs- och Vattenmyndigheten
Jordbruksverket
Lantmäteriet
Livsmedelsverket
Länsstyrelserna
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Naturvårdsverket
Skogsstyrelsen
Statens geotekniska institut
Statens veterinärmedicinska anstalt
Sveriges geologiska undersökning
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Boverket

Uppdrag att samordna det nationella klimatanpassningsarbetet för den byggda miljön

Beskrivning av uppdraget: Boverkets uppdrag är att samordna det nationella klimatanpassningsarbetet för den byggda miljön. I uppdraget ingår att stödja kommunerna i deras arbete med klimatanpassning av den byggda miljön. Uppdraget ska utföras i samverkan med SMHI, SGI, länsstyrelserna och MSB.

Beskrivning i årets regeringsbrev: Myndigheten ska i anslutning till redovisningen av hur den arbetar för att samordna det nationella klimatanpassningsarbetet för den byggda miljön också lämna en redovisning av förbrukade medel för denna verksamhet.

Vägledning rörande dricksvattenförsörjning vid planläggning

Myndigheten ska mot bakgrund av de behov som identifierats i Boverkets rapport 2018:35 Fysisk planering för en trygg dricksvattenförsörjning – behov och möjligheter, utveckla sin vägledning till kommuner och länsstyrelser rörande tillämpningen av plan- och bygglagen för att trygga dricksvattenförsörjningen. Uppdraget ska redovisas i årsredovisningen för 2020.

Havs- och Vattenmyndigheten

Havs- och vattenmyndigheten ska med stöd av SMHI undersöka påverkan av klimatförändringar och havsförsurning på koraller i svenska vatten. (Som kunskapsunderlag till stöd för klimatanpassningsåtgärder).

Havs- och vattenmyndigheten får i uppdrag att utveckla sin vägledning för hur en miljöanpassning av vattenkraften kan ske på ett kostnadseffektivt sätt i förhållande till eftersträvad miljönytta. (Till stöd för fossilfri framtid, och motståndskraftiga ekosystem).

Havs- och vattenmyndigheten ska i samarbete med Statens jordbruksverk och andra berörda aktörer identifiera kostnadseffektiva åtgärder för att nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen i ett antal pilotområden i utvalda län. (Till stöd för motståndskraftiga ekosystem).

Havs- och vattenmyndigheten ska aktivt bidra till att genomföra EU:s strategi för Östersjöregionen enligt kommissionens handlingsplan. Under mål Ökat välstånd finns delmål gällande klimatanpassning ”arbeta med klimatanpassning och förbättrad krisberedskap”.

Jordbruksverket

Studie för hållbara livsmedelssystem

Regeringen har gett Jordbruksverket i uppdrag att sammanställa och analysera pågående arbete inom hållbara livsmedelssystem. Analysen ska definiera begreppet och visa på vilka behov som finns för att uppnå ett hållbart och konkurrenskraftigt livsmedelssystem.

Strategi för en hållbar hantering av vatten i jordbruket

Regeringen har gett Jordbruksverket i uppdrag att ta fram en strategi för en hållbar hantering av vatten i jordbruket.

Lantmäteriet

Framtagande av ny geodatastrategi

Lantmäteriet ska tillsammans med de myndigheter och organisationer som är representerade i Geodatarådet ta fram en geodatastrategi för 2021 – 2025. Strategin ska omfatta hur geodata kan bidra till att lösa viktiga samhällsutmaningar. Strategin ska särskilt inriktas mot att bidra till det svenska genomförandet av Agenda 2030. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 30 aug 2020.

Uppdrag att genomföra laserskanning av Sveriges skogsmark

Regeringen uppdrar åt Lantmäteriet att genomföra laserskanning av Sveriges skogsmark. I uppdraget ingår även lagring och tillhandahållande av laserdata.

Livsmedelsverket

Nationell samordning av dricksvattenfrågor

Livsmedelsverket får i uppdrag att ansvara för nationell samordning av dricksvattenfrågor. Livsmedelsverket ska i genomförande av uppdraget utgå från vad som föreslogs i Dricksvattenutredningens betänkande En trygg dricksvattenförsörjning (SOU 2016:32) samt i myndighetens redovisning av regeringsuppdrag N2018/00721/DL. Det nya uppdraget är ett bredare uppdrag jämfört med det uppdrag som finns i Livsmedelsverkets instruktion som behandlar dricksvattensamordning, främst dricksvattenfrågor med anpassning till klimatförändringar och krisberedskap. Arbetet ska redovisas till regeringen (Näringsdepartementet) senast den 1 oktober 2020.

Länsstyrelserna

Länsstyrelserna har för 2020 inget regeringsuppdrag inom klimatanpassning i regleringsbrev eller genom andra direktiv. De uppdrag länsstyrelserna har inom klimatanpassning finns i Förordning (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete, där länsstyrelsens uppdrag framgår av 4 § och 5 §. Utöver det har länsstyrelserna uppdrag enligt Förordning (2017:868) med länsstyrelseinstruktion 5 § 8 pkt, som anger att länsstyrelsen ska samordna arbetet på regional nivå med anpassningen till ett förändrat klimat.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Uppdrag att identifiera särskilda riskområden för ras, skred, erosion och översvämning som är klimatrelaterade

Regeringen uppdrar åt SGI samt MSB att:

  • identifiera områden i Sverige där det finns risk för ras, skred, erosion och översvämning som är klimatrelaterade,
  • beskriva de samhällsekonomiska konsekvenserna av dessa klimatrelaterade risker, och
  • rangordna riskområdena utifrån en sammanvägning av sannolikheten för och konsekvensen av att ras, skred, erosion och översvämning som är klimatrelaterade inträffar.

Läs mer om uppdraget på MSB:s hemsida.
Identifiera särskilda riskområden (MSB)

Naturvårdsverket

Uppföljning av OECD:s granskning av Sveriges miljöpolitik

Under 2014 gjorde OECD sin tredje granskning av Sveriges miljöpolitik. Naturvårdsverket ska ta fram underlag till den uppföljning av granskningens slutsatser och rekommendationer som planeras till 2020. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 15 juni 2020.

Genomförande av Parisavtalet

Naturvårdsverket ta fram förslag på genomförandeplan för Parisavtalet och dess underliggande beslut. Planen ska identifiera nödvändiga åtgärder, såsom exempelvis strategier och planer, och vilka aktörer som berörs samt innehålla en tidplan för genomförandet. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Miljödepartementet) senast 2 oktober 2020.

Granbarkborren

Naturvårdsverket ska ta fram en vägledning för länsstyrelsernas insatser beträffande att minska spridning av granbarkborrar från skyddade områden (nationalparker och naturreservat). Vägledningen bör bl.a. innehålla förebyggande arbete och kapacitetsuppbyggnad för att stoppa spridningen av granbarkborrar. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Näringsdepartementet) senast den 15 oktober 2020.

Möjligheter och förutsättningar för Sveriges genomförande av Parisavtalets artikel 12

Naturvårdsverket ska i samarbete med SMHI utreda och redogöra för Sveriges möjligheter och förutsättningar för genomförandet av Parisavtalets artikel 12 som står för utbildning, lärande, allmänhetens medvetande, tillgång till information och möjlighet till delaktighet i klimatfrågor.

Bättre kunskap om förorenade sediment

Naturvårdsverket har tillsammans med flera andra myndigheter fått i uppdrag av regeringen att förbättra kunskapen om förorenade sediment i sjöar och kustområden.

Naturvårdsverket medverkar också i ett regeringsuppdrag som gått till MSB/SGI:

Regeringen ger Statens geotekniska institut och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i uppdrag att identifiera områden i Sverige där det finns risk för klimatrelaterade ras, skred, erosion och översvämningar. Uppdraget innebär också att beskriva sannolikhet och samhällsekonomiska konsekvenser. Av regeringsuppdraget framgår att SGI och MSB ska utföra uppdraget tillsammans med Naturvårdsverket.

Skogsstyrelsen

Bekämpning av skogsskador, med särskilt fokus på granbarkborre

Skogsstyrelsen ska förstärka kapacitetsuppbyggnad och hantering av skogsskador, med särskilt fokus på bekämpning av granbarkborre, inklusive i skyddade områden som Skogsstyrelsen ansvarar för. Skogsstyrelsen ska också samordna berörda myndigheters arbete med att bekämpa granbarkborre. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Näringsdepartementet) senast den 15 oktober 2020.

Skogliga konsekvensanalyser 2022

Skogsstyrelsen ska, inom ramen för det nationella skogsprogrammet, genomföra en skoglig konsekvensanalys utifrån ett sakligt underlag. Konsekvensanalysen ska innehålla ett antal scenarier som ger storleksordningen på den potentiella avverkningen och ett framtida skogstillstånd med utgångspunkt från relevanta mål beslutade av riksdagen, inklusive de nationella klimatmålen till 2030, 2040 och 2045 samt andra mål vars måluppfyllnad påverkar det framtida skogsbruket och vice versa. Risker för skador på grund av klimatförändringar, skadegörare i skogen och behov av klimatanpassning ska ingå i analysen, liksom behovet av hållbar skoglig tillväxt med god och säkerställd tillgång till skoglig råvara och biologisk mångfald. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Näringsdepartementet) senast den 30 oktober 2022.

Statens geotekniska institut

Identifiera särskilda riskområden för ras, skred, erosion och översvämning

I juni 2019 gav regeringen SGI och MSB i uppdrag att identifiera särskilda riskområden för ras, skred, erosion och översvämning i Sverige som är klimatrelaterade. Uppdraget omfattar också att beskriva de samhällsekonomiska konsekvenserna av de klimatrelaterade riskerna samt att rangordna riskområdena. Uppdraget ska redovisas 31 maj 2021. Läs mer på SGI:s webbplats.
Identifiera särskilda riskområden (SGI)

Löpande regeringsuppdrag:

Delegationen för Göta älv

SGI har regeringens uppdrag att samordna verksamheten som bedrivs av Delegationen för Göta älv. Delegationen finansierar konkreta åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv. Läs mer på SGI:s webbplats.
​​​​​​​Delegationen för Göta älv ska minska risken för ras och skred (SGI)

Delegationen för ras- och skredfrågor

SGI har regeringens uppdrag att driva ett kontakt- och samverkansorgan för myndigheter som arbetar med ras- och skredfrågor.

Nationell samordning stranderosion

SGI har regeringens uppdrag att utveckla kunskap om de risker som är förknippade med stranderosion, bistå andra myndigheter med sakkunnigutlåtanden och samordna olika aktörers intressen. Till stöd för arbetet finns ett nätverk med myndigheter som verksamhet som berör stranderosion. Läs mer på SGI:s webbplats.
​​​​​​​Samordningsansvar stranderosion (SGI)​​​​​​​

Kartering av ras-, skred- och erosionsrisker och arbete för hållbart markbyggande

SGI har regeringens uppdrag att arbeta med ras-, skred- och erosionskarteringar, metodutveckling samt kunskapsförmedling från utförda karteringar. SGI har också regeringens uppdrag att arbeta enligt Handlingsplanen för hållbart markbyggande och att ta fram handledning om naturanpassade erosionsskydd. Läs mer på SGI:s webbplats om arbetet med handlingsplanen för hållbart markbyggande.
​​​​​​​Hållbart markbyggande - en handlingsplan i ett föränderligt klimat (SGI)​​​​​​​

Statens veterinärmedicinska anstalt

Konventionen Biologisk Mångfald (CBD)

SVA är med och utformar den kommande strategiska planen för att behålla och stärka biologisk mångfald. Målen ska slutförhandlas i oktober 2020 på FN-nivå.

Invasiva främmande arter

SVA medverkar i arbetet att förebygga och hantera introduktion och spridning av invasiva främmande arter.

Sveriges geologiska undersökning

Kartplan

SGU ska avseende perioden 2020–2027 ta fram en grundläggande och långsiktig plan för den kartläggande verksamheten, arbetet ska med utgångspunkt i den av Geodatarådet faställda geodatastrategin.

Utökad kartläggning och karaktärisering av grundvattenresurser

SGU ska under 2018–2020 årligen redovisa genomförda insatser för att förfina och utöka kartläggning och karaktärisering av grundvattenresurser i särskilt utsatta områden. Redovisningen ska minst omfatta en beskrivning av insatser, dess resultat samt eventuella förbättringsförslag inom områdena tredimensionell modellering, förbättrat geologiskt underlag vid ras- och skredproblematik, identifierade potentiella grundvattentillgångar samt utvecklade mätningar beträffande grundvattnets kvantitet, kvalitet och prognostisering.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Kunskapscentrum och expertråd

SMHI driver Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. I detta ingår att samla, sprida och tillgängliggöra kunskap om klimatanpassning, ta fram beslutsunderlag, information och publikationer samt delta i utåtriktade aktiviteter, internationella möten och genomföra omvärldsbevakning. SMHI tilldelas också medel för verksamhet vid Nationella expertrådet för klimatanpassning.

Kunskapshöjande insatser

Regeringen tilldelar medel för SMHI:s arbete med förebyggande och kunskapshöjande insatser för klimatanpassning. Insatserna ska syfta till att öka tillgången till klimatinformation och beslutsunderlag om klimatanpassning för att därmed stödja länsstyrelser, kommuner och regioner med anpassning till ett förändrat klimat.

System för uppföljning och utvärdering av klimatanpassning

SMHI har i uppdrag att utveckla ett system för uppföljning och utvärdering av det nationella arbetet med klimatanpassning i enlighet med vad som aviserades i den nationella strategin för klimatanpassning.