Nedan listas underlag eller aktiviteter för klimatanpassning som svenska myndigheter planerar att göra tillgängliga. För ytterligare information, kontakta respektive myndighet.
Boverket
Energimyndigheten
Folkhälsomyndigheten
Havs- och vattenmyndigheten
Jordbruksverket
Livsmedelsverket
Länsstyrelserna
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Naturvårdsverket
Riksantikvarieämbetet
Sametinget
Skogsstyrelsen
Statens geotekniska institut
Sveriges Kommuner och Landsting
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
Transportstyrelsen
Boverket
Ekosystemtjänster och grön infrastruktur i den byggda miljön
Boverket arbetar med att ta fram en vägledning om hur ekosystemtjänster kan integreras i planering, byggande och förvaltning. Vägledning om ekosystemtjänster i fysisk planering publiceras på PBL Kunskapsbanken april 2018 och under våren kommer även en inspirationsskrift om hur ekosystemtjänster i byggande och förvaltning kan utvecklas.
Utveckla ekosystemtjänster i den byggda miljön (Boverket)
Tillsynsvägledning om fysisk planering med hänsyn till översvämningsrisk
Vägledningen, som publicerades 28 februari 2018, riktar sig i första hand till länsstyrelserna och syftar till att ge stöd åt dessa vid tillsyn av kommunernas detaljplaner gällande risken för översvämning. Under 2018 arbetar Boverket vidare med att ta fram tillhörande allmänna råd. Vägledningen finns på PBL Kunskapsbanken
Grönare städer
Boverket hanterar ett nytt statligt bidrag för grönare städer. Bidraget kan sökas av kommuner för åtgärder som ökar eller utvecklar stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer. Exempel på stadsgrönska är naturmark, parker, planteringar, stränder, våtmarker och dagvattenanläggningar. Syftet med stödet är att utveckla städer till hälsosamma och gröna platser. Åtgärder för stadsgrönska får också förbättra städernas robusthet och resiliens och bidra till klimatanpassning. Under 2018 är det två ansökningsomgångar med sista ansökningsdag 30 april respektive 14 september.
Bidrag för grönare städer (Boverket)
Tillsynsvägledning om fysisk planering med hänsyn till ras, skred och erosion
Boverket ska utveckla sin tillsynsvägledning avseende risken för ras, skred och erosion. Syftet med uppdraget är att tillsynsvägledningen ska skapa förutsättningarna för att ny bebyggelse blir långsiktigt hållbar och att länsstyrelsernas tillsyn är samordnad och förutsebar. Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2019.
Dricksvatten
Boverket ska genomföra en kartläggning av vilka åtgärder som är genomförda respektive behöver genomföras för att säkerställa en trygg dricksvattenförsörjning i frågor om fysisk planering. Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2018.
Vattenförsörjningsplaner
Boverket tar fram en vägledning om hur regionala vattenförsörjningsplaner och annat regionalt planeringsunderlag kan användas i översikts- och detaljplanering och i övriga ärenden enligt plan- och bygglagen. Uppdraget redovisas 30 november 2018.
Energimyndigheten
Klimat- och sårbarhetsanalys för klimatförändringarnas påverkan på energisystemet
Energimyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att göra en klimat- och sårbarhetsanalys för klimatförändringarnas påverkan på energisystemet. Analysen ska utgå från rapporten ”Extrema väderhändelser och klimatförändringens effekter på Energisystemet” som gjordes av Energimyndigheten 2009 tillsammans med Svenska Kraftnät. Energimyndigheten ska även identifiera åtgärder för att minska energisystemets sårbarhet till följd av klimatförändringar och vilka roller och ansvar olika aktörer bör ha för de föreslagna åtgärderna.
Folkhälsomyndigheten
Handlingsplan för klimatanpassning år 2017-2020
Folkhälsomyndigheten har utarbetat en handlingsplan för myndighetens klimatanpassning år 2017-2020. Handlingsplanen ska ses som ett ramverk som ska vägleda myndigheten i det fortsatta arbetet med att hantera klimatförändringarnas påverkan på folkhälsan och utveckla verksamheten till att även inkludera klimatanpassning.
Målsättningen för arbetet med handlingsplanen är att klimatanpassning år 2020 är en naturlig del i Folkhälsomyndighetens verksamhet. Målsättningen ska uppnås genom att integrera klimatanpassning i befintliga rutiner, sammanställa kunskap och omvärldsbevaka, övervaka och följa upp klimatförändringarnas påverkan på hälsa samt lämna underlag för förebyggande åtgärder. Insatsområden för åren 2017-2020 har också identifierats.
Folkhälsa i ett förändrat klimat - Handlingsplan för klimatanpassning år 2017-2020 (Folkhälsomyndigheten, pdf)
Kunskapssammanställning och riskbedömning av klimatets påverkan på hälsa
Under år 2018 sammanställer Folkhälsomyndigheten en litteraturöversikt om klimatförändringarnas påverkan på människors hälsa, vilken innefattar samtliga hälsoeffekter, både direkta och indirekta, som sker eller kan ske i Sverige.
Utifrån litteraturöversikten och andra befintliga underlag ska en riskbedömning och en uppskattning av sjukdomsbördan göras för de hälsoeffekter där det finns tillräckligt med underlag.
Regeringsuppdrag om övervakningssystem för hälsoeffekter av klimatförändringar
Folkhälsomyndigheten fick år 2017 regeringsuppdraget ”Klimatets påverkan på befolkningens hälsa”. Myndigheten ska, inom ramen för uppgiften att följa hälsoläget i befolkningen och faktorer som påverkar detta, utveckla de övervakningssystem som myndigheten ansvarar för, eller använder sig av i sina analyser, så att de kan indikera klimatets påverkan på befolkningens hälsa. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2018.
Projekt om att förebygga värmestress i befintlig bebyggelse
Folkhälsomyndigheten kommer under åren 2017-2019 genomföra projektet ”Förebygga hälsoskadliga temperaturer i befintlig bebyggelse”. Projektet ska sammanställa befintlig kunskap och åtgärdsförslag rörande värmeutveckling i tätorter, så kallade värmeöar, samt vilka verktyg som hittills utvecklats för att identifiera potentiella eller faktiska riskområden i en tätort.
Projektet ska utmynna i en vägledning för att identifiera, förebygga och hantera hälsoskadlig värmeutveckling i och omkring befintlig bebyggelse.
Projektet avser också att vidareutveckla och tillgängliggöra den karteringsmetod för värmeöar som Region Skåne har gjort en pilotstudie kring.
Projekt om hur värmevarning, övervakning och uppföljning kan utvecklas avseende hälsoeffekter av värmestress
Folkhälsomyndigheten kommer under åren 2017-2019 genomföra projektet ”Realtidsdata som kvalitetsförbättring av värmevarningssystem och uppföljning av beredskap för klimatförändringar ”.
Syftet är att hitta en modell för hur realtidsdata om sjuktal och dödlighet vid höga temperaturer kan öka förmågan att bedöma nivå och varaktighet för värmevarning i Sverige.
Med utgångspunkt i identifierade datakällor ska projektet därefter utreda hur tjänsten Hälsoläge kan utvecklas för bevakning och bedömning av hälsoeffekter vid höga temperaturer, samt om datakällorna även kan användas som underlag till statistik och indikatorer för värmestress och uppföljning av klimatanpassning.
Havs- och vattenmyndigheten
Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har tagit fram en klimatstrategi för myndigheten med tre tillhörande handlingsplaner för minskad klimatpåverkan, klimatanpassning och ökad klimatkunskap. Dessa kommer tillgängliggöras på HaV:s hemsida under april 2018. HaV har beviljats medel från SMHI och kommer samarbeta med Skogsstyrelsen med att utveckla verktyg till stöd för klimatanpassning. HaV har dessutom beviljats medel från SMHI för att utveckla en teknisk plattform i form av en webbaserad åtgärdsdatabas för i första hand nationella myndigheters åtgärder inom arbetsgruppen för handlingsplaner för klimatanpassning.
Jordbruksverket
Kompetenscentrum för jordbrukets vattenhushållning
Regeringen har gett Jordbruksverket i uppdrag att inrätta ett kompetenscentrum för hållbar hantering av vatten i jordbruket. Uppdraget är en del i handlingsplanen för att genomföra livsmedelsstrategin. Kompetenscentret ska genom samverkan bidra till att öka myndigheternas kompetens om jordbrukets vattenhushållning.
Exempel på aktuella frågor inom området
- Hur ser dräneringsbehovet ut nu och i framtiden?
- Hur underhåller man ett dike utan att skada vattenmiljön?
- Hur förvaltas bäst vattenanläggningar som berör flera fastigheter?
- Hur påverkar markavvattningen grundvattenbildningen?
- Vilket behov och vilka möjligheter finns av att lagra vatten från vinter till sommar?
Regeringsuppdrag om jordbruksmark
Jordbruksverket ska senast den 31 maj 2018 redovisa det arbete som bedrivits för att underlätta kommunernas arbete med hantering av jordbruksmark i planprocessen, med målet att jordbruksmark inte ska användas för byggnation, hus och vägar i strid med miljöbalken. I redovisningen får vi även lämna förslag på om detta arbete bör fortsätta och i så fall i vilken form.
Livsmedelsverket
Livsmedelssektorn i ett förändrat klimat – plan för vad Livsmedelsverket behöver göra
Livsmedelsverket har utarbetat en plan för klimatanpassning. I planen beskrivs hur livsmedelssektorn och Livsmedelsverkets verksamhet påverkas av klimatförändringarna. Exempelvis kan ett varmare och blötare klimat gynna angrepp av sjukdomar, parasiter och insekter samt spridning av föroreningar som påverkar produktionen av vegetabilier, kött och dricksvatten.
Livsmedelssektorn i ett förändrat klimat, plan (PDF)
Livsmedelsverket har beviljats medel under 2018 för att arbeta med en av de utpekade åtgärderna i planen; utveckla kunskapsverktyg för livsmedelsföretags och livsmedelsbranschers klimatanpassning. Projektet består av workshops, framtagande av branschspecifik klimatfakta och en enkätundersökning. Genom dialog och aktörernas aktiva deltagande i workshops och undersökningar identifieras kunskapsluckor och behov av stöd från Livsmedelsverket för en fortsatt utveckling av klimatanpassningsarbetet i livsmedelssektorn.
Dricksvatten
Livsmedelsverket driver på för att utveckla dricksvattenforskningen både i Sverige men också för ett ökat nordiskt-baltiskt forskningsarbete. Inom Nationellt nätverk för dricksvatten genomförs ett arbete att stärka dricksvattenfrågornas roll och att stödja klimatanpassningsarbetet. Ett dricksvattenråd ska bildas under 2019 och under 2018 så har Livsmedelsverket ett utredningsuppdrag om inriktning och omfattning på rådet arbete. Rådets arbetsuppgifter kommer att bygga på slutsatser i dricksvattenutredningen.
Projektet Handbok för tillämpad klimatanpassning av dricksvatten
Fortsatt arbete under 2017-2018 med nationellt projekt för att erbjuda ett praktiskt stöd till alla dricksvattenproducenter i deras arbete med att klimatanpassa hela dricksvattenkedjan. Syftet är att erhålla en långsiktigt hälsomässigt säker och jämn dricksvattenförsörjning som kan hantera kemiska och mikrobiologiska risker samt över- och underskott av råvattentillgången.
Klimatanpassning av dricksvatten kräver en samsyn hos alla berörda aktörer. Även andra som är ansvariga för klimatanpassning, bland annat miljökontor, samhällsplanerare och länsstyrelser, ska därför få kännedom om handboken och kunna dra nytta av informationen.
Arbetet med att ta fram handboken drivs av Livsmedelsverket i samverkan med andra myndigheter, branschorganisation och representanter från dricksvattenproducenterna. Handboken kommer att vara klar till i september 2018. Utbildningar kommer att hållas i alla län i samverkan med respektive länsstyrelse och utbildningarna kommer också att hållas under 2019.
Fortsatt arbete med matsvinn
Varje år slängs cirka 19 kilo fullt ätbar mat per person och 26 kilo ätbar mat och dryck hälls ut i slasken. Ett hushåll kan spara minst 3000-6000 kr per år på att minska sitt svinn. Förutom att det är dumt att slänga pengar i sophinken är svinnet dåligt för miljön. Ett enkelt sätt att bidra till en bättre miljö är att minska sitt matsvinn.
Naturvårdsverket, Livsmedelsverket och Jordbruksverket samverkar med ett stort antal aktörer i SaMMa, Samverkansgruppen för minskat matavfall. SaMMa är ett nätverk för myndigheter, forskare, intresseorganisationer och livsmedelsbranschen, med aktörer i olika delar av livsmedelskedjan.
Länsstyrelserna
Läs om vad Länsstyrelserna har på gång under 2018.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) tar under 2018 fram en handlingsplan för arbetet med att förebygga och hantera naturolyckor och naturhändelser i Sverige. Handlingsplanen tas fram gemensamt i Arbetsgruppen naturolyckor, där myndigheter, länsstyrelsen och SKL deltar.
MSB stödjer kommuner och länsstyrelser med översiktliga kartläggningar av markens stabilitet i bebyggda områden där det finns risk för jordrörelser. Syftet är att identifiera vilka bebyggda områden som inte klassas som stabila. Karteringar pågår just nu i Östergötlands län, Västmanlands län, Kronobergs län, Örebro län, Uppsala län, Åre, Strömstad, Tjörn, Habo och Mullsjö
MSB fördelar anslag för förebyggande åtgärder i bebyggda områden där risken för naturolyckor är särskilt stor, bland annat för att anpassa Sverige till de effekter som följer av ett förändrat klimat. Anslaget är till för förebyggande åtgärder som exempelvis utförs för att öka markens stabilitet eller för att skydda mot översvämning. Kommuner kan söka bidrag från detta anslag hos MSB
MSB gjorde under 2017 en översyn av områden med betydande översvämningsrisk i Sverige enligt förordningen om översvämningsrisker. 25 områden identifierades. Under 2018 tas detaljerade översvämningskarteringar fram för de identifierade områdena vid vattendrag och kust. Karteringarna kommer att visas i översvämningsportalen.
Portalen för översvämningshot (MSB)
MSB genomför en studie för utveckling av brandriskprognossystemet. Studien ska ge kunskap om vilka väderförhållanden som kan ge upphov till vinterbränder och om ett förändrat klimat ökar denna risk. Orsaken till att studien genomförs är de erfarenheter som fåtts från de stora bränderna som inträffade i Norge i januari 2014.
Brandriskprognoser (MSB)
MSB finansierar forskning inom klimatanpassning. Alla pågående forskningsprojekt inom området går att läsa om på MSB:s hemsida
Naturvårdsverket
Handlingsplan för klimatanpassning
Naturvårdsverket fick i regleringsbrevet 2018 i uppdrag att ta fram mål och handlingsplan för klimatanpassning för hela Naturvårdsverkets verksamhet. Handlingsplanen ska omfatta vilka resurser som krävs för att genomföra aktiviteterna, vilka åtgärder som måste vidtas och tidplan för att genomföra aktiviteterna. Uppdraget ska redovisas till regeringskansliet senast den 31 januari 2019.
Kontakt: Åsa Tynell, projektledare
Vägledning om klimat och klimatanpassning i miljöbedömningar
Med anledning av de ändringar i 6 kap. miljöbalken som trädde i kraft i januari 2018 tar Naturvårdsverket fram en vägledning om hur klimatpåverkan och klimatanpassning bör beskrivas och bedömas i strategisk och specifik miljöbedömning.
Kontakt: Annika Ryegård, uppdragsledare
Pengar att söka för klimatanpassning via LIFE
”LIFE” är ett EU-stöd som finansierar projekt inom bl.a. klimatanpassning, klimatbegränsning och miljöeffektivitet. Projekt som kan få stöd är pilot- och demonstrationsprojekt, bästa praxis, eller informationsprojekt. LIFE finansierar upp till 60% av projektkostnaden. De som kan söka är länsstyrelser, kommuner, företag, organisationer, universitet och andra institutioner.
Kontakt: Maria Smith, handläggare
Fördjupad utvärdering 2019
Anpassning till ett förändrat klimat är viktigt för miljömålen. Ett förändrat klimat påverkar arbetet för miljömålen och ingår som en viktig faktor att analysera inför den fördjupade utvärderingen av miljömålen. Redovisningen sker i januari 2019.
Kontakt: Lisa Eriksson, enhetschef
Spetstekniker och avancerade systemlösningar
Naturvårdsverket har fått in 44 ansökningar i februari 2018. Totala sökta beloppet är drygt 60 miljoner kronor och om man räknar delen av investeringar som sökande finansierar själva då går totala investeringskostnader upp till 90 miljoner. Beslut fattas cirka 10 veckor efter ansökningsperiodens sista dag vilket är 10 veckor efter sista februari. I mån av tillgängliga medel kommer en andra utlysning att genomföras hösten 2018. Naturvårdsverket återkommer på denna sida med information om detta under våren.
Kontakt: Müge Apaydin, handläggare
Riksantikvarieämbetet
Handlingsplan för klimatanpassning
Riksantikvarieämbetets arbete med klimatanpassning utgår från handlingsplanen 2015-2017 för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.
Klimatanpassning och energieffektivisering - en handlingsplan för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Riksantikvarieämbetet)
I början av året har planen utvärderats och följts upp vilket ska resultera i en ny handlingsplan under 2018.
Handlingsplanens målsättningar är långsiktiga och inte fått full genomslagskraft men medvetenheten och kunskapen inom kulturmiljöområdet har ökat sedan handlingsplanens start. Aktiviteterna som fått störst genomslag är kopplade till Forum klimat och kulturarv 2015 och 2017, en seminarieform där pågående kunskapsutveckling, projekt och samarbeten inom kulturarv i ett förändrat klimat presenteras.
Samarbete inom myndighetsnätverket för klimatanpassning
Samarbetet inom myndighetsnätverket för klimatanpassning och Klimatanpassningsportalen ger nytta, visar uppföljningen av handlingsplanen. I mars 2018 genomfördes exempelvis seminariet ”Klimatförändringarnas påverkan på kulturlandskapet” ett samarbete inom nätverket mellan Riksantikvarieämbetet, Länsstyrelsen Jämtland, Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, Sametinget och SMHI vilket gav många nya perspektiv på landskap, natur- och kulturvård och skapade nya samarbeten.
Projektet Adapt Northern Heritage
Projektet handlar om förvaltning av kulturmiljöer i ett förändrat klimat i våra nordligaste delar av världen. I Sverige är det de fyra norra länen vi tittar närmare på genom att studera en samisk kulturmiljö.
Projektet syftar till att utveckla ett verktyg för:
- att genomföra risk- och sårbarhetsanalyser av kulturmiljöer
- beslut av åtgärdsförslag som är långsiktigt hållbara
Samarbetet mellan de olika pilotmiljöerna inom projektet; erfarenheter och kunskapsutbyte är viktiga inslag i utvecklingen av projektet och för fortsättningen. Riksantikvaren i Norge och Riksantikvarieämbetet samverkar i projektet.
Adapt Northern Heritage
Sametinget
Handlingsplan för klimatanpassning
Sametinget arbetar vidare med Klimatanpassning – handlingsplan för samisk kultur och samiska näringar.
Målet med handlingsplanen är att öka kunskapen om hur klimatförändringarna påverkar samiska näringar och samisk kultur samt få kunskap om möjliga anpassningsåtgärder och genomförandet av dessa. Handlingsplanen ska ses som en grund för Sametingets fortsatta arbete med klimatanpassning och ska betraktas som ett levande dokument. Tre övergripande åtgärdsområden har identifierats: Ökad flexibilitet, Kunskapsförmedling och Krisberedskap. En av åtgärderna för att öka flexibiliteten är att respektive sameby ska ta fram en egen sårbarhetsanalys och en egen handlingsplan för klimatanpassning.
Handlingsplan för klimatanpassning (Sametinget)
Pilotarbeten i sex samebyar
Just nu pågår fem pilotarbeten kring klimatanpassning i sex samebyar. Nordligaste är Ängeså och sydligaste är Ohredahke. Samebyarna ska ta fram klimat- och sårbarhetsanalyser och handlingsplaner för klimatanpassning. Länsstyrelser inom renskötselområdet (Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland, Dalarna) finansierar arbetet tillsammans. Arbetet ska vara klart till den 30 september.
Syftet med arbetet är för pilotsamebyarna ta fram en samlad bild hur förändringar i klimatet kan påverka förutsättningarna för renskötseln, identifiera problem och analysera möjliga förslag till åtgärder. Ett ytterligare syfte med projektet är att de framtagna sårbarhetsanalyserna och handlingsplanerna ska kunna användas som utgångspunkt för samtliga samebyars arbete med klimatanpassning.
Åtgärderna ska ge underlag för att ta fram en klimatanpassningsstrategi och uppföljningsbara mål som kan fungera som stöd för samebyar. Genom en tydlig handlingsplan med mål och åtgärder ska både samebyar, berörda beslutsfattare och myndigheter kunna arbeta förebyggande så att renskötseln och den samiska kulturen bättre kan möta de förändringar som kan förväntas i ett framtida klimat.
SMHI:s data/klimatindex i RenGIS
Numera finns även delar av SMHI:s data/klimatindex att tillgå i RenGIS. Det kan vara bra för samebyns egen dokumentation, för att kunna jämföra förändringar i markanvändning kopplat till väder och klimatförändringar.
Skogsstyrelsen
Nya råd till skogsbruket
Skogsstyrelsen har i år utformat nya råd till skogsbruket om hur man kan minska risken för ras i branta områden. Läs mer på Skogsstyrelsens webb.
Brant erosionskänslig terräng (Skogsstyrelsen)
Rådgivning om varierat skogsbruk
Mer varierat skogsbruk är rådgivningskampanjen som startade 2017 och har fortsatt 2018. Genom att skapa mer variation i metoder och trädslagsval inom skogsbruket kan vi minska skadorna, öka upplevelsevärdena och få bättre anpassning till skogsägarnas skilda mål. Det handlar både om en säkrare virkesproduktion och ett skogsbruk som kan tillgodose många olika ekosystemtjänster.
Regeringsuppdrag
Under 2018 arbetar Skogsstyrelsen med flera regeringsuppdrag där hänsyn till klimatförändringarna och behovet av klimatanpassning tas upp som viktiga förutsättningar för uppdragen.
Klimatförändringarna ändrar förutsättningarna för skogsodling. Uppdraget "Översyn av föreskrifter för anläggning av ny skog" omfattar bland annat reglerna för föryngringsåtgärder, skogsodling med främmande trädslag och varierad brukningsintensitet. Den sista oktober lämnar Skogsstyrelsen förslag till regeringen
Tillväxten i skogen är viktig för klimatet och för ett minskat fossilberoende. "Samverkansprocess ökad skogsproduktion" är ett annat regeringsuppdrag där skogssektorn i bred samverkan arbetar för att enas kring förslag på åtgärder som ska höja produktionen, ge effektivare skogsskötsel, bra infrastruktur och minska skador på skogen. Arbetet beräknas klart en bit in på 2019.
Skogsstyrelsen deltar också i samarbetet med andra myndigheter för att samordna genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige och medverkar också i det regionala arbetet med grön infrastruktur.
Internationellt
Skogsstyrelsen medverkar i ett samverkansprojekt med finska skogsforskare och ryska WWF om klimatanpassning i nordvästra Ryssland – finansierat av NEFCO-NMR.
Forest Europe sammanställer vad klimatanpassningsarbetet i skogen handlar om och hur aktivt det genomförs i olika europeiska länder – ett arbete som Skogsstyrelsen deltar i.
Statens geotekniska institut
Åtgärder mot skred och ras i Göta älvdalen
Statens geotekniska institut (SGI) får 62 miljoner kronor i ökade anslag 2018 för att inrätta en delegation för Göta älv och vidta åtgärder som minskar skred- och rasriskerna i älvdalen. Delegationens uppgift blir att ta ställning till vilka praktiska, geotekniska åtgärder i den skredkänsliga älvdalen som ska prioriteras för att minska ras- och skredriskerna. Dessa åtgärder kommer sedan att få statlig finansiering för delar av kostnaderna.
Handlingsplan för hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat
SGI fortsätter arbeta med att genomföra sin Handlingsplan för hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat (beslutad 2017). Handlingsplanen omfattar 70 aktiviteter som SGI ska arbeta med för att klimatanpassa markbyggandet. Omkring en tredjedel av aktiviteterna pågår och ytterligare en tredjedel startas upp under 2018. Exempel på pågående arbete är skredriskkarteringar längs med vattendrag, som beskrivs nedan. En rapport har tagits fram som beskriver klimatförändringens förväntade effekter på markförhållanden. Nytt visuellt material på klimatparametrars effekter på markförhållanden tas fram under året för att användas som stöd i samhällsplaneringen (läs mer nedan under rubriken Nya underlag för hållbart markbyggande).
Handlingsplan för hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat (SGI)
Nya underlag för hållbart markbyggande
Ett nytt visuellt underlag (GIS-skikt) med scenarier för klimatförändringens effekter på markförhållanden tas fram under året. Underlaget kan användas i samhällsplaneringen. Under året ska SGI tillsammans med SGU arbeta fram grunderna till ett nationellt geotekniskt arkiv inom ramen för Lantmäteriets regeringsuppdrag att driva en kompetenssatsning om digitaliseringens möjligheter i plan- och byggprocessen.
Stranderosion
SGI har ett nationellt samordningsansvar för stranderosion i syfte att minska risker i samband med erosion längs kuster, vattendrag och sjöar. SGI genomför ett flertal aktiviteter och uppdrag som kopplar till erosionsfrågor och klimatanpassning bland annat:
Förra året lanserade SGI kustsårbarhetskartor för Skåne samt en kartvisningstjänst för kustplanering i dagens och framtidens klimat. Arbetet fortsätter under 2018 med att kartera Halland i samverkan med SGU.
Kartvisningstjänst för kustplanering (KSI Kustsårbarhetsindex)
SGI har i uppdrag av regeringen att ta fram vägledningar för naturanpassade erosionsskydd. SGI arbetar även med att utveckla och testa naturanpassade erosionsskydd bland annat i forskningsprojekt i Umeälven och Stockholms skärgård.
SGI har lanserat ett Kunskapsprogram för strandnära områden, som skall leda till ökad kunskap och forskning till stöd för planering, förvaltning och åtgärder i strandområden i ett föränderligt klimat. Den 12 - 13 september genomförs Kustmöte 2018 i Helsingborg som ett led i SGI:s kunskapsförmedling.
Geokalkyl
SGI har tagit fram ett nytt geotekniskt verktyg (Geokalkyl). Verktyget är till för att beräkna kostnader för grundförstärkning av byggnader, schaktnings- och fyllningsarbeten, inkl. kostnader för klimatanpassningsåtgärder. SGI har fått forskningsmedel för att utveckla verktyget att även beakta naturvärden och ekosystemtjänster.
Geokalkyl 2.0 för planering av bebyggelse (SGI)
Forskningsprojekt - klimatanpassning
SGI:s forskning inom klimatanpassning är inriktad på hur meteorologiska och hydrologiska effekter av klimatförändringen påverkar markens egenskaper, ras-, skred- och erosionsrisker, markanvändning och påverkan på den bebyggda miljön inklusive infrastruktur. I projektet EVOKED ska klimatdata bli lättare att förstå och använda för beslutfattare och andra slutanvändare. CAMEL ska använda visualiseringsteknik för att åskådliggöra möjligheter och hinder med planerad reträtt i strandnära områden. Även fler forskningsprojekt pågår som ska tillföra ny kunskap om klimatförändringens påverkan på marken (se aktuella forskningsprojekt). Sea-Rims ska studera hur etiska och sociala aspekter beaktas och hanteras i samhället vid stigande havsnivåer.
Aktuella forskningsprojekt (SGI)
EVOKED (SGI)
CAMEL (SGI)
Utveckling av standarder för klimatanpassning
Inom SIS:s (Swedish Standard Institute) tekniska kommitté för miljöledning, TK 207, finns en arbetsgrupp för klimatanpassning. Arbetsgruppen leds av SGI och deltar i gruppen gör representanter för länsstyrelserna, SMHI och konsultbranschen. SGI medverkar som Sveriges expert i det pågående internationella utvecklingsarbetet med att ta fram standarder för klimatanpassning. Fokus för utvecklingsarbetet är på en standard för risk- och sårbarhetsanalyser (ISO 14091) samt på en med inriktning på samhällsplanering (ISO 14092).
Skredriskkartering
SGI genomför löpande skredriskkartering i skredutsatta vattendrag där det är samhällsekonomiskt viktigt att ha övergripande underlag som visar sannolikheten, konsekvensen och risken för skred i dagens och framtidens klimat. Skredriskkartering för Göta älv, Norsälven och Säveån är genomförda. Karteringar pågår nu i Ångermanälven. Arbete pågår även med att prioritera vilka vattendrag som ska fortsätta karteras.
Skredriskkartering (SGI)
Vägledning och kartvisningstjänst ras, skred och erosion
SGI arbetar med att samordna och harmonisera underlag som berör ras, skred och erosion tillsammans med Sveriges geologiska undersökning (SGU), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), Lantmäteriet, Skogsstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och Sjöfartsverket (SjöV). Myndigheterna har tagit fram en vägledning och kartvisningstjänst som visar och beskriver olika underlag från myndigheterna. Utgåva 3 publicerades i januari 2018.
Kartunderlag om ras, skred och erosion (SGI)
Sveriges Kommuner och Landsting
Konferens med fokus på översiktsplanering
Hur kan översiktsplanen hantera frågor om klimatförändringar? Hur kan man resonera kring exploatering och risker för naturolyckor? Årets konferens om klimatanpassning fokuserar på den översiktliga planeringen som grund för hur klimatkonsekvenserna kopplas samman med andra samhällsintressen. Konferensen arrangeras i Stockholm 4 maj.
Det går att följa delar av konferensen via webben om man inte har möjlighet att delta på plats.
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
Handlingsplan för klimatanpassning
Under året kommer klimatförändringens påverkan på myndighetens verksamhet att genomlysas i en klimat- och sårbarhetsanalys och mål för verksamhetens anpassning till ett förändrat klimat arbetas fram.
Utbetalning av medel
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) betalar ut medel till myndigheter för att inom sina respektive ansvarsområden utveckla handlingsplaner och verktyg för anpassning till ett förändrat klimat.
Havsnivåer och havsmiljö
En expertfunktion om stigande havsnivåer i Sverige kommer byggas upp. Gruppens uppgift blir bland annat att bevaka och sammanställa aktuell forskning kring stigande hav.
Vattenuttag och vattenbrist
SMHI har i samverkan med flera olika myndigheter påbörjat arbetet med att kartlägga information om vattenuttag. Kunskap om vattenuttag behövs för att identifiera områden med vattenstress, för vattenbalansberäkningar och som underlag för regionala och lokala vattenförsörjningsplaner.
Samtidigt pågår en studie av åtgärder för att motverka vattenbrist i ytvattentäkter.
Nordisk konferens
Den nordiska konferensen Nordic Conference on Climate Change Adaptation arrangeras den 23 -25 oktober i Norrköping, med tema ”Nordic solutions for robust societies”.
Lathund
Lathund för klimatanpassning, en webbtjänst som hjälper kommuner komma igång med klimatanpassning, lanserades och kommer att vidareutvecklas.
Serious gaming
En form av spel utvecklas under året, ”Serious gaming”, och syftar till att öka förståelsen och kunskapen kring klimatanpassning. Spelaren rör sig i Minecraft-miljö och tar olika beslut för klimatanpassning.
Grundkurs klimat och klimatanpassning
En kurs arrangerades på SMHI i Norrköping den 13-14 mars 2018 för att stötta arbete med klimatanpassning. Innehållet riktade sig främst mot representanter på kommuner, länsstyrelser och myndigheter.
Transportstyrelsen
Handlingsplan för klimatanpassning
Under året kommer klimatförändringens påverkan på myndighetens verksamhet att genomlysas i en klimat- och sårbarhetsanalys och mål för verksamhetens anpassning till ett förändrat klimat arbetas fram.