Släntförstärkning – kostnad och nytta

Ämne
  • Anpassningsexempel
  • Ras och skred
  • Skred
  • Västernorrland
  • Erosion
  • Svenska

För att minska riskerna för ras och skred i ett område i Sollefteå har kommunen satsat på att förstärka slänter. Här skyddas bostadshus, en skola och ett hotell. Kostnaderna uppgår till en miljon kronor och nyttan bedöms som stor för tjugotalet fastigheter.

Mer regn och högre vattennivåer väntas till följd av klimatförändringar. Detta ökar utsattheten för ras och skred. Samhället Näsåker i Sollefteå kommun har sedan länge klassats som ett riskområde. För att säkra fastigheter i området har flertalet geotekniska utredningar samt påföljande åtgärder genomförts i olika etapper. 2001 och 2002 släntförstärktes området genom jordspikning, och 2007 schaktades jordmassor bort. Sammanställningen av kostnader och nyttor nedan avser den avschaktning som gjordes på kommunens mark år 2007.

Åtgärderna genomfördes för att minska risken för ras och skred i ett område med ett tjugotal fastigheter belägna på slänter med erosionskänslig mark som sluttar mycket brant ned mot Ångermanälven. Åtgärden innebar släntförstärkning och säkring för att skydda både privata bostadshus, en skola som ligger cirka 60 meter över älven, samt ett hotell.  

Efter att slänterna förstärkts genom jordspikning under år 2001 och 2002, fördes under åren mellan 2003 och 2005 en dialog med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) samt Statens Geotekniska Institut (SGI) kring vilka ytterligare åtgärder som behövde genomföras. Olika åtgärders säkerhetsnivå och kostnad diskuterades och parterna enades slutligen om att skydda fastigheterna med hjälp av avschaktning.

Kostnader

Släntförstärkningen som genomfördes år 2007 genom avschaktning kostade drygt en miljon kronor. Kostnaden inkluderar viss del av kostnaderna för planering, utredning och själva genomförandet. De utredningar som genomfördes mellan 2003-2005 kostade 142 000 kronor. Genomförandet av avschaktningen kostade 899 000 kronor. Till det kommer kostnader på 44 400 kronor för övergripande planering, vilket innefattar upphandling, byggledning och kontroll.

Kostnadsuppskattningen inkluderar inte kommunens egna arbetstidskostnader.

Eftersom åtgärden utgjorde en av tre etapper är det viktigt att inkludera kostnaderna för de redan genomförda åtgärderna för att säkra Näsåker från skred och ras. Den sammanlagda kostnaden för jordspikningarna som gjordes 2001 och 2002 är cirka 5,6 miljoner kronor.  

Kostnaderna för de åtgärder som genomförts bedöms som små i jämförelse med den nytta de skapar. Därför har kostnaderna inte spelat någon större roll för beslutet att genomföra åtgärden.

Finansiering

Den dryga miljonen kronor som avschaktningen kostade finansierades genom medel från MSB samt inom ramarna för kommunens egen budget. MSB finansierade åtgärden med 867 500 kronor medan Sollefteå kommun finansierade återstående cirka 217 000 kronor.

Samhälls- och miljökostnader

Merkostnader till följd av åtgärden, till exempel potentiella negativa effekter för samhälle och miljö har inte beaktats i planering och genomförande.  

Samhälls- och miljönytta

Gör vi ingenting finns det risk för skador både på mark och byggnader Åke Gullersbo, Sollefteå kommun.

Avschaktningen uppges ha uppfyllt syftet att minska risken för ras och skred i området Näsåker, för byggnader och vägnät. Således kan de boende bo kvar och samhällets verksamheter fortsätta. Värdena på fastigheterna i området bedöms också ha ökat jämfört med om inga åtgärder genomförts. I samband med åtgärderna förbättrades samtidigt skolans utemiljö genom att en mindre utomhusidrottsarena anlades. De inblandades slutsats är att åtgärdernas nytta överväger åtgärdskostnaderna.

Lärdomar och rekommendationer

  • Markarbete kräver omfattande underlag och beräkningar. Det resulterar i utdragna processer.
  • Inventera vilken kunskap som finns inom organisationen. Vid behov anlita extern hjälp.

Fler exempel på klimatanpassning

Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.