Träd i stadsmiljö, fördjupning

Ämne
  • Bebyggelse
  • Torka
  • Värmebölja
  • SamhällsplaneringX
  • Stockholm
  • Biologisk mångfald
  • Hälsa
  • Ekosystemtjänster
  • Svenska
  • Vegetationsperiod
  • Nederbörd
  • Integrerad vattenförvaltning
  • Fördjupning
  • Översvämning
  • Vatten och avlopp

Stockholm har länge arbetat med ett system för trädplantering. Staden har utvecklat en principritning som ligger till grund för hur gatuträd ska planteras. Där ska varje träd ges en ny växtbädd för att få optimala växtförhållanden i en stadsmiljö.

Nyplantering av träd är viktigt ur ett klimatanpassningsperspektiv eftersom träd minskar de negativa effekterna av klimatförändringen.

Stadsträdens roll

Träd har olika funktioner i städer där deras positiva effekter på
stadsmiljö är både estetiska och praktiska. Förutom att ge grönska
i staden förbättrar träden den förorenade luften och fångar upp stoft
från biltrafiken. Träden i staden har dessutom en temperaturutjämnande
effekt genom att använda solenergi för sin tillväxt. Samtidigt ger lövverket skugga och svalka i städer under varma sommardagar. När det gäller nederbörd kan de minska belastningen på stadens avloppssystem genom att ta upp stora mängder vatten. Träd fungerar också som en nod i ett grönt nätverk i staden. De gynnar biologisk mångfald och erbjuder boplats för fåglar och livsmiljö för ett antal växter, mossor, insekter och lavar.

Trädens förutsättningar i staden

Stadsmiljön är ingen naturlig växtplats för träd. I städer är det många
träd som far illa på grund av dåliga växtförhållanden. I vissa fall kan plantering, etablering och/eller underhållsskötsel vara en bidragande orsak till att träd inte mår bra i dagens stadsmiljöer. Nedan följer en kortfattad redogörelse av de viktigaste problemen som kan drabba stadsträd.

Utrymmesbrist För att träden ska kunna växa krävs ett gott utrymme under mark, vilket är något som stadsmiljön inte kan erbjuda. Ofta har träd en begränsad yta för sin tillväxt oberoende om träden står placerade i gräsyta eller i hårdgjord beläggning.

Syrebrist

Tillgången till syre i marken är en av de
mest kritiska faktorerna för stadsträdens välbefinnande. En fördelaktig jordstruktur
har porer som är huvudkällan för vatten-
och luftrörelsen i jorden och skapar en god balans mellan luft- och vattentillgången. Täta markbeläggningar gör att porerna trycks ihop
och hela balansen förstörs. Det försämrar växtförhållandena och kan i vissa fall orsaka syrebrist och koldioxidförgiftning.

Vattenbrist

Vattenbrist är ett annat problem för stadsträden. På grund av hårdgjorda beläggningar som kringgärdar träden avleds regnvatten till dagvattensystem och inte ner i marken. Detta
gör att vattentransporten försvåras och träd
inte får tillräckligt mycket vatten.

Näringsbrist

Ytskiktet i gatumiljöer består vanligtvis av hårdgjorda ytor (till exempel asfalt, betong
och marksten). Dessa ytor har en mindre genomsläpplighet jämfört med en öppen eller växtbeklädd markyta. Detta gör att organiskt material hindras att komma ner i marken vilket leder till näringsbrist och skapar dåliga växtbetingelser för trädrötter.

Saltskador

Ett annat viktigt problem är att halkbekämpning med salt utsätter många stadsträd för höga saltkoncentrationer. När snö och is smälter är det ganska vanligt förekommande att saltet hamnar i trädens växtbäddar. En dålig dränering i jorden gör att saltet stannar kvar och orsakar igenslammade porer i marken med följdskador som syre- och vattenbrist.

Beskärningsskador

Beskärningsskador är också vanliga på träd i staden. En av de allvarligare skadorna uppstår vid beskärningssnitt på huvudstam eller grenar med rötskador och risk för nedfallande grenar som följd.

Fysiska skador

Ytor under träd som står nära lokala körbanor används inte sällan som köryta eller som en uppställningsplats. Det kan innebära fysiska skador på träd och orsakar jordkompaktering

Konflikt med ledningar

Konflikter mellan rötter och ledningar är ganska vanliga i stadsmiljö. Gatorna med träd har
oftast problem med rotinträngning i ledningar. Tekniska ingrepp i marken nära trädens rotsystem på grund av grävning/reparation innebär risk för direkta fysiska skador och skador genom markkompaktering.

Dessa problem gör det viktigt att ge goda växtbetingelser för alla stadsträd så att de kan trivas i urban miljö och bidra till ett bättre klimat.

Lösning

En lösning kan vara att skapa nya specialväxtbäddar i form av speciellt konstruerade jordar, så kallade skelettjordar. Syftet med en skelettjord
är att den ska klara av att bära tung trafik utan att jorden kompakteras och samtidigt vara ett substrat för trädets rötter. Man planterar inte direkt i skelettjorden utan den fungerar som ett extra jordmagasin under och runt planteringsgropen. Skelettjord är en jordkonstruktion som består av två olika delar, dels skelettet av grov bergkross (så kallade makadam) som ska bära belastningar och dels växtjorden där rötter kan växa. Denna jordkonstruktion komprimeras lagervis varvid växtjorden spolas ned i bergkrossen i flera omgångar. Utöver det tillkommer det luftiga
bärlagret och planteringsgropens växtjord. Ovanpå det läggs geotextil
och överbyggnaden avslutas med lager av samkross och beläggning.
Läs mer under ”Fakta” längst ner.

Utmaningar

Utmaning 1: Oro för rotetablering vid ledningar

Lösning: Ledningarna kan skyddas med geomembran eller täta massor som samkross eller silt.

Utmaning 2: Ofta görs planteringsgroparna för små utifrån trädens storlek.

Lösning: Antingen gör man planteringsgroparna större eller väljer man ett småvuxet träd.

Utmaning 3: Torra markförhållanden kan begränsa trädens tillväxt och välmående.

Lösning: Viktigt med placering av infiltrationsbrunn så att största möjliga mängd dagvatten kan tillföras träden.

Utmaning 4: Jorden i växtbäddar kan ha en bra dränerande förmåga och allt överskottsvatten kan ledas bort ur växtbädden. För mycket vatten har också en negativ påverkan på trädrötterna och leder till syrebrist.

Lösning: Beslutet att leda in dagvatten bör omsorgsfullt övervägas vid växtbäddrenovering och/eller nyplantering. I situationer med stora/små vattenmängder kan man välja träd som tål mycket vatten eller torka och är mindre näringskrävande.

Utmaning 5: Växtbädden fungerar inte biologiskt på grund av bristen på organiskt material och/eller näring.

Lösning: Ofta används träkol (biokol) som markförbättrare i stadsträdens växtbäddar. Träkol är ett material som framställs genom upphettning av trä, trädgårdsrester eller matavfall i en syrefattig miljö.

Finansiering

Omplantering av ett befintligt träd

Åtgärder av växtbäddsrenovering som syftar till att skapa bättre växtförutsättningar för ett befintligt stadsträd med dålig växtplats beräknas kosta drygt 65 000 kronor inklusive allt material.

Trädplantering i en befintlig miljö

Trädplantering i en befintlig miljö kostar cirka 95 000 kronor per träd varav anläggandet av en plantlåda och skelettjord utgör en tredjedel av det totala beloppet. Det inkluderar kostnader för bland annat grävning, schaktning, luckring, näring och plantering samt kostnaden för träd.

Trädplantering i en ny miljö

Kostnaden för att plantera träd i en ny miljö beräknas vara 50 % lägre jämfört med trädplantering i en befintlig miljö. Det innebär att trädet planteras på en plats som inte har några hårdgjorda markytor som till exempel asfalt- och betongbeläggningar, plattor eller gatsten.

Framtiden

Stockholm arbetar långsiktigt för livskraftiga träd, som i framtiden kommer att bidra till en mer klimatanpassad stadsmiljö. Trädplantering bedöms av många att vara ett sätt att hantera dagvatten och mildra effekterna av kraftig nederbörd i ett förändrat klimat. Staden har också påbörjat ytterligare åtgärder för markförbättring i stadsträdens växtbäddar, till exempel att använda återvunnet material som betong och träkol.

Fakta

Enligt Stockholm Stads principritning skall varje träd ges en skelettjordsvolym på minst 15 kubikmeter per träd. Arbetsgången för skelettjordsanläggning ska börja med höjdjustering av trädens planteringslådor och alla luft- och infiltrationsbrunnar. Dessa konstruktioner höjdjusteras med makadam. Sedan byggs skelettjorden upp av bergkrossvolym (100-150 millimeter). Bergkrossvolymen läggs
ut i lager om högst 300 millimeter och packas med vibroplatta (ca 4-5 överfarter). Packningen bör ske innan växtjorden spolas ner. Detta görs för att undvika jordkompaktering.

Sedan läggs växtjorden ut på bergkrosslagret om max 50 millimeter och
spolas ned i skelettvolymen. Det är viktigt att infiltrera rätt mängd av
jord i respektive skärvlager och därför spolas växtjorden ned i flera omgångar (cirka 2-5 centimeter tjock) tills bergkrossen blir fullt mättad. Ingen överbliven jord skall ligga kvar och krossen skall synas när nästa krosslager läggs ut. Det gör man för att motverka jordkompaktering
och skapa bra växtförhållanden för rötterna. Ovanpå skelettlagret läggs långtidsverkande näring. När full höjd på skelettprofilen nåtts måste skelettjorden avjämnas. Avjämning görs med hjälp av ett luftigt bärlager (2 centimeter av makadam 30-90 millimeter) vilket packas väl och täcks sedan med geotextil. Överbyggnaden avslutas med lager av samkross och beläggning.

Utveckling

Sedan projektets start har jorden bytts ut mot en blandning av biokol och kompost (50 procent vardera). Biokolen är tillverkad av Stockholmarnas trädgårdsavfall från återvinningscentralerna, det kan vara i form av träd, grenar och buskar. Trädgårdsavfallet flisas och blandas med kompost och spolas därefter ner mellan stenarna och ersätter jorden. Syftet är att spara på de ändliga resurserna sand, torv och lera och samtidigt vara en del i den cirkulära ekonomin.

Klimatanpassning behövs

Trädplanteringen i Stockholms stad har fungerat mycket bra, även under värmeböljan 2018. En anledning till att träden klarar torka och värme är att de planterade träden har fått tillräckligt med utrymme så att deras rotsystem har plats att utvecklas i omgivande mark. Den varma sommaren 2018 visade på att det finns ett stort behov av friska träd som kan bidra till att lindra värmeö-effekten i urbana miljöer.

Fler exempel på klimatanpassning

Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.