Vallar skyddar mot framtida översvämning i Kristianstad

Ämne
  • Svenska
  • Anpassningsexempel
  • Översvämning
  • Skåne
  • SamhällsplaneringX
  • Nederbörd

Kristianstad har på grund av sitt låglänta läge nära vatten en överhängande risk att översvämmas. År 2002 var stora delar nära att översvämmas och sedan dess pågår arbetet med att skydda staden med vallar och pumpstationer som hindrar vattnet från att rinna in i staden. Projektet ska säkra Kristianstad mot översvämningar både i nuvarande och framtida klimat.

Kristianstad ligger i nordöstra Skåne, invid Hammarsjön och med Helge å som rinner utmed staden. Helge å passerar sedan genom Hammarsjön för att därefter mynna ut i Hanöbukten söder om Åhus. Sveriges lägsta punkt ligger precis utanför Kristianstad på 2,41 meter under havsnivån. Idag ligger 60 % av centrala Kristianstad på gammal sjöbotten då man på 1800-talet vallade in en bit av Hammarsjön. Vallen, som heter Hammarslundsvallen, går att likna vid en omvänd damm men istället för att hålla vattnet inne i dammen ska invallningen hålla vattnet ute. Stadens läge innebär utsatthet i samband med extremväder, vilken kommer förstärkas ytterligare i och med pågående klimatförändringar.  

Vallprojektet

År 2002 inträffade ett högvatten som gjorde att Hammarslundsvallen var nära att brista. Vattenståndsvärden på 2,15 meter över medelvattennivån kunde då uppmätas. Akuta åtgärder fick sättas in för att skydda Hammarslundsvallen. All bebyggelse klarade sig men stora delar av Tivoliparken som ligger intill Helge å, översvämmades.

Om vallen hade brustit hade tusentals människor drabbats och ett flertal viktiga samhällsfunktioner slagits ut, däribland centralsjukhuset, reningsverket och räddningsstationen. För att undvika en katastrof liknande den som var nära att inträffa beslutade kommunen att förstärka Hammarslundsvallen och samtidigt bygga nya skyddsvallar som skyddar andra delar av staden från högvatten i Helge å.

Regnet som faller innanför vallarna har inte någon naturlig avrinning.  År 2014 hade 5 pumpstationer installerats för att klara av att avlägsna framtida nederbördsmängder.

Hela projektet förväntas vara genomfört år 2025. Totalt ska 10 kilometer skyddsvall byggas och ytterligare en pumpstation installeras, så att det totalt finns 6 pumpstationer. Projektet hade år 2014 kommit halvvägs.

Vallarna utformas som jord-och filtervallar, med en inre kärna av morän som släpper igenom en liten mängd vatten. De förstärks med tryckbankar inåt land vilket ökar hållfastheten i vallen.  På detta sätt ska Kristianstad säkras mot översvämningar både i nuvarande och framtida klimat.

Alla delar av staden kommer dock inte skyddas. Tivoliparken som översvämmades år 2002 kommer inte vallas in utan kommer tillåtas bli översvämmad. 

Effekter av lösningen

+ Långsiktigt skydd mot översvämning av staden

+ Skydd av samhällsviktig verksamhet

+ Kristianstad kan ligga kvar på sin nuvarande plats

+ Trygghet för stadens invånare

- Kostsam process

- Många intressen står mot varandra

- Kräver kontinuerlig tillsyn då vallarna aldrig får brista

Finansiering

Hela projektet beräknas kosta cirka 300 miljoner kronor inkluderat statliga medel på cirka 60 %. År 2014 hade projektet kostat 127 miljoner kronor, se delkostnader nedan.

Delkostnader skyddsvallar (Miljoner kronor)

Uddevallen 8
Hammarslundsvallen 20
P2 Norr S Dämmet 25
E22 Tivoliparken 16
Nord Östra vallprojekt 18
Bomgatan, Östra vallen 40
Västra vallen 28

Utmaningar och erfarenheter

Hammarslundsvallen har varit en utmaning för staden. När vallen var nära att rasa år 2002 lades en tryckbank av stenar bakom vallen som skydd. År 2003 påbörjades bygget av en ny vall innanför den gamla. Då uppstod en snedbelastning som man inte hade räknat med som gör att tryckpunkten hela tiden glider i sidled. Detta kommer att åtgärdas i slutet av projektet så att tryckpunkten förblir stilla.

Då det gäller ett så omfattande projekt blir förstås omständigheterna därefter. En utmaning som väntas är att tillgodose andra näringars intressen när vallprojektet påverkar infrastruktur och annan mark än kommunens. Det gör att projektet sannolikt drar ut på tiden. 

Fler exempel på klimatanpassning

Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.