Exempel på klimatanpassning

Rennäringen påverkas redan idag av klimatförändringarna. Isbildning på marken under förvintern och minskad skare under vårvintern är några av de förändringar som skapat problem för rennäringen de senaste åren. Vilhelmina norra sameby har utvecklat verktyg för att kunna spåra renarnas förflyttningar och för att samråda med andra markanvändare.

Klimatanpassning innebär ofta att olika intressen kring markanvändning behöver mötas. I nätverket Vilhelmina Model Forest samlas lokala aktörer för att tillsammans uppnå ett långsiktigt brukande av landskapet. Alternativa skogsskötselmetoder, restaurering av vattendrag och renbruksplaner är några exempel på den breda verksamheten.

Att anlägga så kallade regnrabatter kan lösa problematiken kring vattenrening och översvämningar. Regnrabatter skapar också en attraktiv miljö för både människor, insekter och fåglar. I Göteborg har den hittills största regnrabatten i Sverige byggts.

Stockholm har länge arbetat med ett system för trädplantering. Staden har utvecklat en principritning som ligger till grund för hur gatuträd ska planteras. Där ska varje träd ges en ny växtbädd för att få optimala växtförhållanden i en stadsmiljö.

Återkommande värmeböljor, ökad nederbörd och minskad biologisk mångfald är risker som många städer står inför. I Malmö har arbetet med klimatanpassning av byggnader kommit långt. En del av stadens byggnader har fått gröna tak för att klara konsekvenser av klimatförändringen.

Häckenstad gård utanför Västervik drabbades 2010 av en översvämning som resulterade i stora produktionsförluster. Fyra år senare var gården till stor del säkrad från framtida översvämningar genom anläggandet av våtmarker som fångar upp vattnet och bromsar flödeshastigheten.

Skogsbruket tar upp en stor del av Sveriges yta. Klimatförändringar kommer sannolikt innebära en ökad genomsnittlig tillväxt i skogen, samtidigt som skaderiskerna ökar. Skogsförvaltningsbolaget Häradsmarken AB arbetar på flera sätt med att sprida riskerna för framtida skador i skogen. Bland annat genom förändringar i gallring, trädslag och planering av avverkning.

Hur kan man förmedla risker i samhället på ett roligt sätt till mindre barn? Klossköping är en modellstad byggd i lego som ska lära barn i åldrarna 6-10 år om översvämningsrisker och stadsplanering genom att låta barnen själva vara stadsplanerare. Genom att hälla vatten på Klossköping får barnen se konsekvenserna av en översvämning och får sedan bygga om staden på ett säkrare sätt.

Blir det slaskigare vintrar och längre somrar i framtiden och vad beror det på? Piteå kommun och Länsstyrelsen i Norrbotten har tillsammans utformat en lättillgänglig rapport om klimatförändringar i Norrbotten. Unga läsare i hela Norrbottens län ges här en chans att förstå klimatförändringen och hur den kommer att påverka dem där de bor. Rapporten ska användas som en del av undervisningen i grundskolan för att stärka intresset för klimatfrågor och hållbar utveckling bland unga.

Vid Centrum för klimat och säkerhet vid Karlstads universitet pågår ett forsknings- och lärandearbete om komplexa samhällsfrågor vad gäller säkerhet och klimatrelaterade risker. De samhällsrisker som står i fokus är skyfall, översvämningar, stormar och stigande vattennivåer. På centrumet utvecklas interaktiva och pedagogiska lösningar för att kommunicera och visualisera forskningsresultat i ett kreativt möte. Innehållet kan anpassas men de stående inslagen är Floodville, ett rollspel och ett stadsbyggarspel.