Du deltog i COP27 i Egypten i november. Kan du berätta mer om de möten du deltog i, vad som diskuterades och vad diskussionerna resulterade i?
- Jag deltog som en del av den svenska delegationen, och jobbade med de frågor som rör klimatanpassning och vetenskap. Vi diskuterade bland annat hur vi ska fortsätta arbetet med att uppnå det globala anpassningsmålet, och hur vi ska ta till vara IPCCs arbete på bästa sätt. Resultatet av diskussionerna om klimatanpassning blev bland annat att man beslutade att utveckla ett ramverk för att fortsätta arbetet med globala målsättningar, uppföljning och indikatorer.
Inför Sveriges ordförandeskap i EU står fler möten om klimatanpassning på din agenda. Vad kommer du att ta med dig till dessa sammanhang?
- Det känns väldigt bra att vi i Sverige jobbar systematiskt med klimatanpassning, och att vi har gjort det ganska så länge nu. Det är lätt att tänka att vi inte kommer någonstans, men om man tar ett steg tillbaka och höjer blicken lite så ser man vilken väldig massa arbete som görs, och hur långt vi har kommit. Myndighetsnätverket och den samverkan som vi har där är också ganska unikt, och något som alltid väcker stort intresse när jag berättar om det i internationella sammanhang. Jag kan ofta referera tillbaka till hur vi jobbar i Sverige, och hur vi löser utmaningar i klimatanpassningsarbetet här. Det känns också viktigt att lyfta fram de speciella utmaningar vi har i Sverige, med vårt nordliga läge. Det har också varit väldigt kul att berätta om våra roliga kommunikationssatsningar genom åren, som klimatanpassningsspelet, filmerna och klimatvandringarna, det tycker många är väldigt häftigt! Vid vårt första möte med EUs expertgrupp för klimatanpassning så kommer hela gänget att få spela klimatanpassningsspelet – det ser jag fram emot!
Vad är din bild av det europeiska klimatanpassningsarbetet, vad är det mest positiva som hänt under året, och vad ser du som den stora utmaningen inför 2023?
- Inom EU så jobbar man nu med att implementera den strategi för klimatanpassning som togs fram 2021. Där blir det väldigt tydligt att man nu kopplar ihop klimatanpassning med andra områden på ett helt annat sätt än tidigare, och det syns även i EUs fonder och på många andra ställen. Klimatanpassning är inte sin egen lilla grej längre, nu är det integrerat på riktigt. En av de stora utmaningarna är som vanligt att se till att behålla kraften i arbetet, och inte drunkna i administration och regelverk. Hela EU ser tydliga konsekvenser av klimatförändringarna nu, vilket hjälper till att lyfta fram frågan, samtidigt som det såklart finns många andra frågor som odiskutabelt ligger allra högst på dagordningen.