Det pågår ett stort arbete, såväl inom Sverige som internationellt, för att möta de utmaningar som ett förändrat klimat för med sig. Ett varmare och blötare klimat kan bland annat innebära mer översvämningar, smittspridning, värmeböljor och erosion – aspekter som måste integreras i exempelvis samhällsplaneringen.
Den stora Klimat- och sårbarhetsutredningen som presenterades 2007 pekade ut en rad förslag till åtgärder, och mycket har hänt sedan dess. Nationell höjdmodell, Göta älvutredningen och bildandet av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning är några viktiga exempel.
En ny utredning kommer att visa på vilken kunskap som tillkommit och vad som har genomförts efter Klimat- och sårbarhetsutredningen. Men utredningen ska framförallt ge förslag på vad som behöver göras i framtiden.
Underlag för beslut om klimatanpassning
- Vi ska arbeta fram underlag för beslut om klimatanpassning i Sverige. En viktig del är att identifiera behov av klimatanpassning, samt att se hur genomförda och planerade åtgärder fyller dessa behov, men naturligtvis också att identifiera brister och ge förslag på ytterligare åtgärder, säger Lotta Andersson, projektledare SMHI.
- Klimatanpassning handlar inte bara om tekniska lösningar, utan även om frågor som ansvarsfördelning och samverkan. Finansiering och regelverk är också av stor betydelse för klimatanpassningsarbetet, vilket vi kommer att belysa i utredningen.
Utredningens förslag ska bland annat grunda sig på kunskapsöversikter, kartläggning av genomförda aktiviteter, workshops, och även EU-kommissionens förslag till klimatanpassningsstrategi. Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI leder utredningen i samverkan med flera sektorsmyndigheter och andra berörda. I slutet av året ska resultaten presenteras.