Genom att arbeta med klimatanpassning på ett strukturerat sätt kan förändringarna i framtidens klimat bli lättare att hantera. En handlingsplan för klimatanpassning kan göra att frågan får större genomslagskraft samtidigt som man ökar medvetenheten om risker och sårbarheter i kommunen.
Hänsyn till klimatförändringen borde vara en lika naturlig och tydlig del av planeringen som hänsyn till att vi kommer ha en större befolkning i framtiden – det ska bara vara ytterligare en parameter att ta i hänsyn till. Detta menar Johan Ahlström som är riskingenjör i Västerås stad och en av de som startade projektet med att ta fram en handlingsplan för klimatanpassning för Västerås.
Hur och varför startades arbetet?
År 2012 valde man att i större utsträckning ta hänsyn till ett förändrat klimat i den kommunala risk- och sårbarhetsanalysen. Samtidigt blev det tydligt att det inte räcker att analysera klimatriskerna utan att det även behövs en plan för hur de ska hanteras. Förslaget bemöttes positivt från stadens politiker och en förstudie ledde till ett beslut om att en handlingsplan för klimatanpassning skulle tas fram. Arbetet med planen pågick under 2014-2015 och planen antogs av kommunfullmäktige i början av 2016.
Västerås stad tog hjälp av en konsult under arbetet. Det upplevdes positivt då det snabbade upp processen, men det lyftes fram att det är viktigt att involvera kommunens aktörer i arbetet så att resultatet inte bara blir en hyllvärmare som ingen känner till.
Viktigt att inte ta sig vatten över huvudet
Under arbetets början söktes inspiration från andra kommuners handlingsplaner. Många gånger är problematiken i olika kommuner lika och för att hitta en struktur att utgå från kan det underlätta att titta på redan existerande handlingsplaner. Arbetet med att anlysera risker och sårbarheter i handlingsplanen tog avstamp i den kommunala risk- och sårbarhetsanalysen, men även andra rapporter, som klimat- och sårbarhetsutredningen, användes.
Ett antal workshops hölls under arbetets gång för att dels informera om arbetet med handlingsplanen och klimatanpassningsfrågan, men också för att få in värdefull kunskap och synpunkter på arbetet.
För att få rätt deltagare till workshopsen är det viktigt att veta vilken kompetens som behövs. Att klargöra detta innan inbjudan skickas ut till tänkta deltagare är därför en fördel.
När det kommer till att ta fram förslag på anpassningsåtgärder och utvärdera olika alternativ krävs inte alltid omfattande analyser - åtminstone inte i ett första steg. Vid prioritering av olika åtgärder gick Västerås stad mycket på erfarenhet och magkänsla snarare än på omfattande kostnad-nytto-beräkningar. Att ta för stort grepp om frågan redan i början av processen riskerar medföra att utredningar och analysarbete blir så omfattande att planen aldrig verkställs.
Det kan därför vara bättre att börja med enklare åtgärder och successivt genomföra mer omfattande analyser.
Baka in arbetet i befintliga processer
Västerås handlingsplan för klimatanpassning fokuserar framförallt på åtgärder inom stadens egna processer, förvaltningar och bolag, alltså områden där kommunen själva har möjlighet att påverka.
För att få in klimatanpassningsarbetet i befintliga processer arbetade Västerås stad utifrån frågeställningar om var frågorna täcks in idag och var de kan förstärkas ytterligare. Exempelvis hade man redan en dagvattenpolicy där dagvattenfrågor täcks in, däremot saknades en skyfallsanalys. Här behövde frågan förstärkas och en skyfallsanalys lades till som en åtgärd i handlingsplanen. En utmaning med att arbeta på detta sätt är att det kräver att någon faktiskt sätter sig in i alla befintliga kommunala planer, men det ger samtidigt mycket nyttiga lärdomar.
Uppföljning
För att säkerställa att arbetet genomförs och ger önskade effekter är det viktigt med en uppföljningsplan samt att utse ansvariga personer för de åtgärder som ska genomföras. Västerås klimatanpassningssamordnare bär yttersta ansvaret med att koordinera uppföljningsarbetet. Man har i så stor utsträckning som möjligt försökt utse en kontaktperson för varje åtgärd i respektive förvaltning. Målet är att uppdatera planen regelbundet och en avstämning med de som är ansvariga för åtgärderna görs årligen. Det sker då en rapportering av pågående planerad aktivitet för respektive nämnd och bolag.
Innan handlingsplanen kom till var frågan om klimatanpassning mer flytande men idag hanteras den på ett strukturerat sätt. Planen har lett till en ökad medvetenhet om hur Västerås stad kommer att påverkas av effekterna av ett förändrat klimat.
Kostnader
Totalt lades ca 200 000 kr på förstudien och detta inkluderade anlitandet av en konsult. Finansiering gällande åtgärder har ansvarig förvaltning i uppdrag att budgetera för. I planen framgår att genomförandet av handlingsplanen är beroende av när respektive nämnd klarar av finansiering inom ram och att det krävs att klimatanpassningsplanen styr beslut i samband med att kommunens budget läggs.
Fler exempel på klimatanpassning
Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.