Konsekvenser för Sverige av klimatförändringar i andra länder

Litet barn pekar ut Sverige på en jordglob.

Sverige är utsatt för klimatrisker inte bara inom landets egna gränser, men påverkas även starkt av händelser som sker långt hemifrån. De senaste åren har sett en ökad förståelse för hur klimatrisker påverkar internationella system såsom handel, finans, geopolitik och migration. Men utmaningen att anpassa samhället för dessa risker består.

Sverige är beroende av export och import, vilket gör oss sårbara för störningar i internationella handelssystem. Självförsörjningsgraden är låg för en rad produkter. Till exempel kan extremväder som torka och värmeböljor i andra delar av världen påverka Sveriges import av livsmedel. 

Kriget i Ukraina, pandemin, mat- och energikrisen är och har varit en ögonöppnare för det svenska samhället och svensk beredskap, och påminner om hur sårbara och beroende Sverige är av internationella händelser och flöden. Under de senaste åren har även en växande mängd evidens påvisat att Sverige och andra europeiska länder står inför ett större hot från effekterna av klimatförändringar som har sitt ursprung i andra länder än från de klimateffekter som påverkar direkt inom ländernas egna gränser. Handel, finans, migration och geopolitik är några samhällsområden som är sårbara för dessa risker men kan även komma att dra nytta av deras möjligheter. Ytterst blir det människor som drabbas, ofta de allra sårbaraste, av till exempel prishöjningar orsakade av internationella händelser.

Stor kunskapsbrist

I sin senaste syntesrapport lyfter FN:s mellanstatliga klimatpanel IPCC effekterna av transnationella klimatrisker globalt. Samtidigt råder stor kunskapsbrist och dessa risker är ofta inte integrerade i befintliga strategier. Enligt en rapport skriven på uppdrag av det nordiska ministerrådet ligger de nordiska länderna något före andra länder när det gäller analyser av transnationella klimatrisker. Dock har man inte kommit lika långt när det gäller att möta dem. När EU:s första klimatanpassningsstrategi utvärderades 2018 var en av slutsatserna att strategin inte uppfyllde EU:s behov när det gäller hänsyn till påverkan av klimatförändringar som sker utanför EU:s territorium. Detta reflekteras nu i EU:s nya anpassningsstrategi som har ett ökat fokus på klimatförändringarnas effekter över nationsgränser och kontinenter.

IVL Svenska miljöinstitutet tog under 2020 fram ett underlag till det Nationella expertrådet för klimatanpassning baserat på ett antal expertworkshoppar på olika teman kopplade till transnationella klimatrisker. Handel, finans, migration och geopolitik är några samhällsområden som pekades ut där olika typer av transnationella klimatrisker och möjligheter identifierats för Sverige.

Aktuella rapporter

Rapporten ”New risk horizons: Sweden’s exposure to climate risk via international trade” från Stockholm Environment Institute visar på att Sverige är mer beroende av livsmedelsimport från länder i mer klimatutsatta regioner än man tidigare antagit och att klimatanpassning för ett öppet och globaliserat land som Sverige borde handla mer om handelsfrågor, näringsliv och internationellt samarbete. I rapporten listas en rad rekommendationer till beslutsfattare.

Adaptation Without Borders, ett globalt nätverk och partnerskap med målet att stödja beslutsfattare med att identifiera, bedöma och hantera transboundary climate risks (gränsöverskridande klimatrisker), har släppt en första global genomgång av kunskapsläget och vilka lösningar som finns att tillgå. Rapporten gör nedslag i tio globalt viktiga gränsöverskridande klimatrisker och finns att ta del av på adaptationwithoutborders.org.

Första rapporten från det Nationella expertrådet för klimatanpassning kommer fram till att hanteringen av transnationella klimatrisker kräver integrerade åtgärder kopplat till såväl handel, finans, bistånd, internationell katastrofberedskap, som säkerhetspolitik. Det krävs ett helhetsgrepp med hänsyn till hur olika internationella systemberoenden kan förstärka varandra. I dagsläget har varje sektor ett ansvar med det saknas samhällsmål och rådighet över frågan som helhet. Samtidigt finns en stor kunskapsbrist på området och stora behov av dialoger och utbyten mellan den offentliga och privata sektorn på olika samhällsnivåer.