Dagvatten och spillvatten

Ämne
  • Vatten och avlopp
  • Vattendrag
  • Vatten
  • Hav
  • Vattenvård
  • Sjöar
  • Nederbörd
  • Vattenstånd
  • Smittspridning
  • Integrerad vattenförvaltning
Barn i gummistövlar står i regnet där vattnet forsar ner i en gatubrunn.

Systemen för både dag- och spillvatten påverkas mycket av ökade skyfall och höjda vattennivåer i hav, vattendrag och sjöar.

Dagvatten

Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner från ytor såsom hustak, vägar, parkeringsplatser och stenläggningar. Mängden dagvatten som uppkommer beror exempelvis på nederbörd och avdunstning, men också på markytans egenskaper. Mark som har dålig förmåga att infiltrera (släppa igenom) vatten, som asfalt eller berg, ger upphov till mer dagvatten.

I stadsmiljö leds dagvattnet vanligtvis till gatubrunnar och via ledningar till närliggande vattendrag eller sjöar (recipienter). Ibland rinner både dag- och spillvatten i samma ledning och hamnar då i reningsverk. Dagvatten kan också ledas i öppna system, i exempelvis diken. Om dagvattnet kan infiltreras ner i marken kan det bidra till att bilda grundvatten.

Föroreningar som dagvattnet tar med sig kan påverka recipienterna och deras ekosystem. Ibland renas dagvatten från exempelvis större vägar i dagvattendammar innan det släpps vidare till recipienten. Det kan även renas på andra sätt, så som genom olika filtertekniker.

Under de senaste åren har skyfall lett till stora översvämningar och skador i flera städer. Det framtida klimatet förväntas leda till flera och kraftigare skyfall. Risken för översvämningar i samband med skyfall och spridning av föroreningar med dagvattnet kommer därför att öka.

Tidigt i processen

Om frågan om dagvattenhantering blir integrerad tidigt i processen för om- och nybyggnation förenklas planeringen för en hållbar dagvattenhantering. Möjligheten finns då att exempelvis anpassa höjdsättning för mark och byggnader för att undvika skador vid skyfall. Man har även möjlighet att fördröja och infiltrera dagvattnet så att utsläppen av föroreningar till recipienten minskar.

Med en genomtänkt stadsplanering kan dagvattenhanteringen leda till en grönare stad med fler synergieffekter som bättre skydd mot värmebölja och ökad biologisk mångfald.

Ingen enskild aktör råder ensam över dagvattenfrågan. Det är därför viktigt att olika sektorer samverkar kring frågan om dagvattenhantering. Till exempel behövs samverkan mellan ansvariga för bland annat stadsplanering, exploatering, trafik, parker, miljö- och hälsofrågor.

Spillvatten

Spillvatten är förorenat vatten som kommer från exempelvis diskhoar, toaletter, duschar, biltvättar och olika processer i industrin. Spillvatten kan också kallas avloppsvatten. Spillvatten ska renas innan det släpps ut till recipient. Det mesta spillvattnet renas i kommunala reningsverk.

Sveriges reningsverk tar emot ungefär 1,5 gånger mer avloppsvatten än vad som produceras. Det beror på att det kommer in tillskottsvatten i ledningarna, det vill säga dagvatten, takvatten och inläckande grundvatten. Mycket tillskottsvatten späder ut spillvattnet vilket kan leda till att reningsverket inte renar lika effektivt.

En framtid med fler skyfall och höjda vattennivåer i hav, sjöar och vattendrag kan påverka spillvattenhanteringen. Många reningsverk ligger lågt och riskerar att översvämmas vid en havsnivåhöjning. Vid kraftiga regn kan också ledningssystem fyllas av tillskottsvatten, vilket kan leda till att avloppsvatten trycks upp i källare. För husägare i utsatta lägen kan det därför vara en bra idé att installera backventiler som förhindrar bakåtströmmande avloppsvatten i källaren.

En åtgärd för att förhindra en ökad belastning på avloppsledningarna kan vara att ha olika ledningsnät för dag- och spillvatten och minska mängden tillskottsvatten.