Hälsokonsekvenser

Ämne
  • Hälsa
  • Vård och hälsa
  • Värmebölja
  • Smittspridning
  • Dricksvatten
Äldre man dricker vatten ur en flaska.

Klimatförändringarna medför flertalet risker för människors hälsa och effekterna på folkhälsan väntas öka både globalt och i Sverige. Alla i samhället påverkas dock inte på samma sätt och vissa grupper i samhället är mer sårbara.

Ökad risk för skador och sjukdomar

Klimatförändringarna kan påverka människors hälsa direkt som en följd av extremväder. Extrema händelser, som värmeböljor, bränder och översvämningar kan orsaka allt ifrån dödsfall och skador till försämring av kroniska sjukdomar och psykisk ohälsa. Förutom att varmare somrar orsakar fler värmerelaterade dödsfall, kan dödsfall orsakade av kullfallna träd, ras, brand och drunkning i samband med skyfall och översvämning bli vanligare.

Klimateffekterna kan också vara indirekta genom att de påverkar ekosystem, ekonomier och sociala strukturer. Det varmare klimatet kan leda till en ökad utbredning av vissa smittsamma sjukdomar och spridning av nya. Till exempel genom att värddjur och vektorer blir vanligare och breder ut sig när klimatet ändras. Större antal vektorer ger en högre risk för spridning av vektorburna sjukdomar. Högre temperaturer gynnar också tillväxten av bakterier i livsmedel, dricksvatten och badvatten. Kraftigare och ändrade nederbördsmönster kan leda till att avloppsvatten bräddas och orsaka läckage från förorenad mark.

Höga temperaturer och sårbara grupper

Sverige är extra utsatt för värmeböljor då befolkningen inte är van vid extremt höga temperaturer. De besvär som är kopplade till höga temperaturer är bland annat påfrestningar på hjärtat och att kroppens salt- och vätskenivåer rubbas genom svettningar. De akuta symtomen på värmestress varierar och inkluderar relativt milda symtom såsom uttorkning och nedsatt allmäntillstånd, till mer allvarliga som värmeslag, stroke, hjärtinfarkt och lungbesvär. Värmeböljor kan också ge indirekta hälsoeffekter, till exempel genom en ökad förekomst av marknära ozon i städer. Forskning under senare år har även påvisat att människors mentala hälsa påverkas i form av en ökning av till exempel depression, ångest och sömnsvårigheter under värmeböljor.

Vissa grupper i samhället är mer sårbara under värmeböljor vilket kan bero på fysiologi men även på geografiska och socioekonomiska faktorer. Riskgrupperna består av bland annat äldre personer, personer med funktionsnedsättning, små barn och gravida samt de som är kroniskt och psykiskt sjuka. Mest utsatta är de äldre. Under den varma sommaren 2018 var det också i den gruppen som dödsfallen ökade mest.

Luftkvaliteten påverkas

Ett varmare och fuktigare klimat kan öka förekomsten av pollen, kvalster och mögel. Klimatförändringarna förändrar även luftföroreningars tillkomst och spridningsmönster i både inomhus- och utomhusmiljöer. Klimatförändringar kan även innebära en ökning av luftfuktigheten och vatteninträngningen i byggnader med fukt- och mögelskador som följd. Andra faktorer som också påverkar luftkvaliteten är torka och skogsbränder, som båda väntas öka i ett varmare klimat. Dessa förändringar i luftkvalitet kan få hälsokonsekvenser såsom luftvägsbesvär, lungcancer, hjärt- och kärlsjukdom samt förvärra allergier.

Ändrade förutsättningar vintertid

Ändrade risker för trafikolyckor och halkolyckor kan relateras till hälsa och klimat. Det är dock svårt att bedöma i vilken riktning ett förändrat klimat kommer att påverka dessa olycksrisker. I norr stiger medeltemperaturen snabbare, vilket kan leda till fler nollgenomgångar med mer halka och sämre vinterväglag som följd. I södra Sverige väntas kortare period med snö och is.

Klimatförändringarna kommer i norra och centrala delarna av landet att kunna ge allt mörkare vintrar genom att det blir kortare perioder med kvarliggande snö. Detta kan skapa en ökad risk för nedstämdhet och depression.

Med stigande medeltemperatur i Sverige kan även köldrelaterade hälsoproblem minska under vintern.