Hälsa och sårbara grupper

Ämne
  • Hälsa
  • Vård och hälsa
  • Värmebölja
  • Smittspridning
  • Dricksvatten
Äldre man dricker vatten ur en flaska.

Klimatförändringarna påverkar människors hälsa. Längre och kraftigare värmeböljor gör att besvären och dödsfallen ökar främst under sommaren. Sverige är extra utsatt då befolkningen inte är van vid extremt höga temperaturer. Vissa grupper är dessutom mer utsatta än andra.

Temperaturen påverkar hälsan

När dygnsmedeltemperaturen stiger bortom vad som är optimalt för individen tvingas människokroppen att arbeta hårdare. I Sverige är den generella optimala dygnsmedeltemperaturen för folkhälsan 10-12 grader. Samtidigt varierar årsmedeltemperaturen mycket från norr till söder i Sverige, vilket spelar roll för känsligheten mot höga och låga temperaturer. Studier visar att de negativa effekterna av höga temperaturer är större i början av sommaren än mot slutet, då folk hunnit anpassa sig till värmen.

De besvär som är kopplade till höga temperaturer är bland annat påfrestningar på hjärtat och att kroppens salt- och vätskenivåer rubbas genom svettningar. Låg vätskenivå leder till att blodet blir mer koncentrerat, vilket kan orsaka blodproppar. Huvudvärk, utmattning, uttorkning och mer allvarliga symptom som kramper och värmeslag förekommer också till följd av extremt höga temperaturer.

Ökad dödlighet

När dygnsmedeltemperaturen stiger över det optimala ökar dödsfallen. De ökar ofta samma dag eller inom en till två dagar. Onormalt många dödsfall sker när det blir extrem värme under en sammanhängande tidsperiod. Under sommaren 2018 dog exempelvis 700 personer fler än normalt. Juli 2018 var den varmaste månaden i Sverige sedan rikstäckande mätningar började utföras, och sommaren hade fler dagar än någonsin över 30 grader.

Överdödligheten är vanligare i större städer, där det ofta också är varmare redan från början. Dessutom förekommer luftföroreningar i högre grad i städer vilka också är påfrestande för hälsan. Effekterna av dessa förstärks under värmeböljor.

Dödsorsak under värmeperioder i Sverige dokumenteras sällan som värmeslag, utan ofta som hjärt- och kärlsjukdom eller hjärtsvikt. Folkhälsomyndighetens statistik och annan forskning visar att extremt höga temperaturer tydligt följs av ökad överdödlighet.

Höga temperaturer och sårbara grupper

Mest utsatta vid höga temperaturer är de äldre. Under den varma sommaren 2018 var det också i den gruppen som dödsfallen ökade mest.

Riskgrupperna i samhället är dock flera. Förutom äldre är även kroniskt sjuka, personer med funktionsnedsättning, små barn, gravida och personer som tar vissa mediciner eller som tidigare haft hjärtinfarkt mer utsatta. Extra sårbara är människor som vistas mycket inomhus eftersom många byggnader och deras ventilationssystem är gjorda för ett svalare klimat. Människor med psykiatriska sjukdomar lider också större risk att drabbas hårdare än den övriga befolkningen vid sammanhängande perioder av extrem värme.

Jämförelser av länder visar att befolkningar hanterar värme och kyla olika, beroende på vad som är normalt i området. Sårbarhet för höga temperaturer varierar alltså mellan befolkningar. Någon som växt upp i ett svenskt klimat besväras generellt mer av höga temperaturer än någon som växt upp i exempelvis södra Europa.

Den ökande medeltemperaturen i Sverige påverkar även växt- och pollensäsongens längd och intensitet. Allergiker kan därför besväras mer i framtiden. Mögel och kvalster trivs bättre i ett varmare och fuktigare klimat, vilket gör att hälsorisker kring dessa kan öka i takt med klimatförändringarna.

Ändrad riskbild under vintern

Ändrade risker för trafikolyckor och halkolyckor kan också relateras till hälsa och klimat. Det är dock svårt att bedöma i vilken riktning ett förändrat klimat kommer att påverka dessa olycksrisker. I norr stiger medeltemperaturen snabbare, vilket kan leda till fler nollgenomgångar med mer halka och sämre vinterväglag som följd. I södra Sverige väntas kortare period med snö och is.

I takt med att medeltemperaturen i Sverige ökar så minskar antalet dagar med extrem kyla. Hälsoproblem och dödsfall orsakade av hjärt- och kärlbesvär i extrem kyla kan därför minska under vintern.

Extremväder kan orsaka fler skador och dödsfall

Ett varmare klimat leder till fler och kraftigare skyfall, vilket kan ge fler översvämningar. Viktiga transportleder bör därför anpassas så att ambulanser och brandbilar inte hindras under akuta utryckningar. Klimatanpassning av både sjukhusen och infrastrukturen kring dem är därför en viktig del i samhällsplaneringen.

Ras och skred förväntas också öka i takt med att skyfallen ökar i mängd och styrka. Även skogsbränder förväntas öka i ett varmare och torrare klimat. Händelser som dessa kan resultera i skador och dödsfall.