Vattenstånd

Ämne Vattenstånd
Liten ö med hus.

Den förväntade förändringen av havets globala medelvattenstånd påverkar de svenska kusterna i mycket olika grad. Förändringar i ett framtida klimat kan också innebära att vattennivåer i sjöar kan komma att både öka och minska, i olika delar av landet och under olika årstider.

Vattenståndet längs våra kuster och i våra sjöar har stor betydelse för exempelvis bebyggelse, vägar, naturmiljöer och samhällsviktig verksamhet. Det är många olika processer och faktorer som påverkar vattnets nivå i våra sjöar och hav.

På en kort tidsskala är det främst vind och lufttryck som påverkar vattenståndet i olika delar av Östersjön. På större skala, både i tid och i rum, påverkas medelnivån i Östersjön av bland annat vattenståndet i världshaven och den pågående landhöjningen. Sjöarna påverkas mest av nederbörd, snösmältning och regleringar.

Havsnivåer

I ett varmare klimat stiger havets medelnivå successivt. Det beror främst på att havet blir varmare och då utvidgas, så kallad termisk expansion, men även på att glaciärer och landisar smälter. Effekterna av den globala havsnivåhöjningen blir mest märkbara i södra Sverige, där landhöjningen är mycket liten.

Vattenståndet längs Sveriges kuster har stigit med drygt 25 cm sedan slutet av 1800-talet, motsvarande 2 mm/år. Mätningarna visar på att stigningstakten har accelererat under de senare åren.

Hur mycket och hur snabbt havets medelnivå kommer att stiga beror på hur mycket klimatet förändras. FNs klimatpanel, IPCC, sammanställer kontinuerligt forskning om klimatets utveckling. IPCC angav i sin femte utvärderingsrapport, AR5 som utkom 2013, att det är en sannolikhet på mer än 66 % att det globala medelvattenståndet kommer att ha stigit med mellan 28 – 98 centimeter fram till nästa sekelskifte.

Stormar eller kraftiga lågtryckspassager kan medföra hastiga och kortvariga höjningar av vattenståndet till havs. Hur högt vattenståndet blir skiljer sig mellan olika havsområden och mellan olika tillfällen, men rekord på drygt en och en halv meter över medelvattenstånd har observerats vid flera av SMHIs mätstationer. För landbaserad verksamhet är det främst dessa höga vattenstånd som kan ställa till problem, men vattenståndet till havs kan även sjunka kraftigt och då orsaka problem för framförallt sjöfarten.

Längs Sveriges kuster inträffar kraftiga höjningar av vattenståndet främst under höst- och vinterhalvåret och sådana högvattenhändelser kommer att inträffa även i framtiden. Viktigt att tänka på är att dessa händelser sker med medelvattenståndet som utgångspunkt. Det betyder att om medelvattenståndet stiger ett antal decimeter i framtiden blir den faktiska havsnivån vid en högvattenhändelse lika mycket högre.

Vattennivåer i sjöar

Det som främst styr vattennivån i sjöarna är hur mycket vatten som rinner till och från sjön, hur mycket regn som faller direkt på sjöns yta och hur mycket vatten som avdunstar. Många sjöar är reglerade och då påverkas nivåerna av de regler som styr vattenhushållningen. Speciellt stor effekt har regleringen i de största kraftproducerande älvarna.

Höga vattenstånd i sjöar kan leda till översvämningar med konsekvenser för en rad olika intressen såsom bebyggelse, jordbruk, elförsörjning och vattenförsörjning. Även låga vattennivåer kan få konsekvenser och påverka strandlinjen. För Mälaren och Vänern, där sjöfarten är stor, får låga vattennivåer konsekvenser för sjöfarten. I mindre vattentäkter kan låga nivåer påverka dricksvattenförsörjningen.

Det går inte att ge något generellt svar på frågan hur vattennivåer i sjöar kommer att förändras i ett framtida klimat. En del sjöar kan komma att få högre vattennivåer medan andra sjöar, främst i sydöstra Sverige, kan få problem med låga vattennivåer. Årstidsvariationerna kan också komma att förändras.