Tema: Is och nollgenomgångar

Antalet nollgenomgångar definieras som antalet dygn då dygnets högsta temperatur två meter över marken varit över 0ºC under samma dygn som dygnets lägsta temperatur varit under 0ºC. Beräkningar pekar på att vi i framtiden kan förvänta oss fler nollgenomgångar i mellersta och norra Sverige, och färre landets södra delar.

Nollgenomgångar resulterar i ökad omväxling mellan tö och is vilket bildar tjocka skar- och isskikt i snön som hindrar renen från att komma åt betet. Låst vinterbete kan få mycket svåra konsekvenser med svält och stora antal döda renar om det inte finns möjligheter till alternativa beten.

Nollgenomgångar påverkar luftfarten genom att det bildas halka på rullbanor och uppställningsplatser. Nollgenomgångar kan också bidra till nedisning av flygplan och teknisk utrustning.

Fler nollgenomgångar kan innebära ökad risk för halka och skador på vägar som beror på frostsprängningar. Med stigande medeltemperatur förväntas isbildning på sjöar och hav att minska. Det kan innebära att isvägar inte kan användas lika mycket som tidigare.

Innan vintervädret stabiliserats och när vädret pendlar mellan kyla och töväder förekommer ofta perioder med besvärligt väglag. Speciellt svåra halktillfällen uppträder i samband med att underkylt regn eller duggregn faller.

Under vintern kan vädret innebära stora problem för bilister och andra som rör sig i trafiken. Ishalka, frosthalka och fläckvis halka är några begrepp som återkommer när man pratar om vädret på vägarna.

Även om is orsakar halka på våra vägar när vattnet fryser så är utbredningen av is på våra svenska sjöar och hav inte längre lika omfattande som för 100 år sedan. Isarnas utbredning är viktig för sjöfart, för ekosystem och vattenkvalitet och för möjligheten till rekreation. 

I SMHIs fördjupade klimatscenariotjänst kan du se resultatet från SMHIs klimatforskning kopplat till bland annat klimatindikatorn "Nollgenomgångar". Resultatet presenteras i form av kartor, diagram och nedladdningsbara data tillsammans med en vägledning som ger stöd för tolkning och användning. 

I publikationsserien Handbok i kommunal krisberedskap kan du bland annat läsa om isbildning och isstorm.

I trafikinformationstjänsten kan du hitta det aktuella läget i trafiken, och exempelvis se om det finns risk för halka på någon vägsträcka. 

För att få en bild av hur det varmare klimatet påverkar renskötseln och hur det kan hanteras har Sametinget och länsstyrelserna inom renskötselområdet genomfört ett pilotprojekt. Fyra samebyar utförde klimat- och sårbarhetsanalyser och tog fram handlingsplaner. Projektet visar på att nollgenomgångar är ett stort problem i renskötelnområdet – men att lösningar finns. 

Flera av Svenska kyrkans kyrkor, kyrkogårdar och andra kulturbyggnader är redan idag starkt påverkade av klimatförändringen. Svenska kyrkan har därför tagit fram en digital utbildning som syftar till att minska sårbarheten för olika klimatrisker. En av klimatriskerna är nollgenomgångar. 

Kommunerna har en central roll i arbetet med att anpassa samhället till klimatförändringarna. I Boden har kommunen integrerat klimatanpassning till att bli en naturlig del i översiktsplanen. Bodens kommun väntas få kortare vintrar med mindre snö och fler nollgenomgångar. I kommunen finns det också en mängd sjöar och vattendrag som kan bidra till översvämning, ras och skred vid ökade nederbördsmängder. 

Det är mellan 20–30 färre dagar varje år med is den senaste 30-årsperioden mot på 60-, 70- och 80-talet då isen låg 3,5 månader. Nu är det en minskning till ungefär 2,5 månads isläggning.

– Och det blir också vanligare att vi får vintrar där det inte blir någon is alls på sjöar i södra Sverige. Förut var det väldigt ovanligt.

Antalet vinterdygn när temperaturen växlar omkring noll grader har ökat i Jämtlands län.
– Det har ju blivit mer svaijiga vintrar, säger lastbilschauffören Andreas Nyqvist som är en av dem som är ute och plogar och halkbekämpar vägar.