Massförekomster av cyanobakterier sker på sommaren i Östersjön och i insjöar. Det sker andra typer av blomningar i nordiska vatten, såsom vårblomningen av kiselalger och mindre höstblomningar av dinoflagellater, men denna text fokuserar på blomning av cyanobakterier.
Alger och cyanobakterier kallas oftast för växtplankton och när de tillväxer i stora mängder brukar det kallas algblomning. Cyanobakterier är egentligen inte alger utan bakterier – med algegenskaper. De innehåller pigment och kan utföra fotosyntes precis som alger och växter på land. Tillsammans med alger, stora som små, utgör de grunden för näringskedjan i havet. Med algblomning menas att växtplankton massförökar sig och kan spridas över enorma områden på relativt kort tid.
Cyanobakterieblomningar bidrar till syrefria bottnar i Östersjön
När vädret är varmt och vindstilla är förhållandena mest gynnsamma för blomningar av cyanobakterier. Om det däremot börjar blåsa blandas vattnet om, vilket gör att cyanobakterierna inte flyter på ytan. Tillväxten fortsätter dock djupare ner i vattnet. Förr eller senare sjunker cyanobakterierna till botten och i samband med nedbrytningen förbrukas syret i bottenvattnet. Detta bidrar till utbredning av syrefria bottnar i Östersjön.
Syrefria bottnar saknar djurliv
På syrefria bottnar upphör djurlivet. Djur som kan förflytta sig flyr syrefria områden och andra djur dör. Den syrefria miljön leder även till att fosfat från sediment frigörs och förs upp till ytan där det gynnar tillväxten av cyanobakterier. På detta sätt sker en självförstärkande effekt, där algblomning gynnar utbredningen av syrefria bottnar som i sin tur gynnar algblomning. Denna återkopplingseffekt är förödande för ekosystemet eftersom dess organismer får en ständigt minskande yta att leva på.
Mer algblomning i framtiden
I ett förändrat klimat med stigande temperaturer kommer antalet dagar som gynnar massförökning av cyanobakterier i Östersjön att öka. Detta leder troligtvis till en större utbredning av syrefria bottnar. När vattnet värms upp sker dessutom issmältningen tidigare, vilket frigör näringsämnen tidigare på säsongen. I framtiden beräknas nederbörden öka i Östersjöområdet. Östersjön blir då mindre salt och fler näringsämnen når havet. Cyanobakterier trivs i sötvatten och om mer fosfat når havet från land är det troligt att de kommer att trivas ännu bättre.
En högre vattentemperatur tillsammans med mer regn leder till en stabil skiktning i vattnet. Detta beror på att sött och varmt vatten flyter ovanpå salt och tungt vatten. Cyanobakterierna kommer därmed att kunna massföröka sig i lugn och ro utan att riskera att blandas om. Den ökade mängden cyanobakterier i vattnet påverkar också hur stor mängd ljus som når bottnarna. Om mängden ljus minskar kommer det att påverka artsammansättningen av bottenlevande makroalger, växter och i förlängningen även fiskar och andra havsdjur.
Konsekvenser för människor och djur även på land
Massförekomst av cyanobakterier har även direkta konsekvenser för människor och landlevande djur. Människor kan drabbas av illamående, kräkningar, diarré, feber, hudirritation och ögonbesvär. Barn, särskilt småbarn, får lättare i sig vatten och bör därför hållas ifrån vatten med algblomning eller under uppsikt. Djur som dricker algbemängt vatten kan bli allvarligt sjuka eller dö av förgiftning. Vilda djur, boskap och husdjur löper störst risk att drabbas i samband med cyanobakterieblomningar.
Anpassning
I ett förändrat klimat med stigande temperaturer och ökad nederbörd kan cyanobakterieblomningar och syrefria bottnar få ännu svårare konsekvenser för ekosystemen än idag. Avgörande för att minska blomningar av cyanobakterier är att minska näringstillförseln till våra vatten, från jordbruk, trafik och hushåll, både i Sverige och i regionen i stort.