Försäkring

En översvämmad bil där vattnet når upp till fönstren.

Idag har i stort sett alla någon form av försäkringsskydd för naturskador. Skador som följd av extremväder kan bli vanligare och orsaka höjda priser på försäkringar. Det bör samtidigt motivera olika aktörer att arbeta skadeförebyggande.

Översvämningar, torka och skogsbränder leder till höga kostnader för samhället och försäkringsbranschen. De omfattande skogsbränderna under sommaren 2018 orsakade skadekostnader för försäkringsbolagen på 500 miljoner kronor. Skyfallen i Skåne sommaren 2014 ledde till skador för mer än 350 miljoner kronor. Torkan under växtsäsongen 2018 kostade Sveriges lantbrukare mellan 6 och 10 miljarder kronor.

Hagelskador och sättningar i fastigheter orsakat av sjunkande grundvatten är andra exempel på risker som orsakar stora kostnader.

Så fungerar försäkringar

Försäkringsbolagen har som affärsidé att erbjuda skydd mot oväntade ekonomiska förluster. Ett grundläggande försäkringskriterium är att en risk ska vara plötslig och oförutsedd. Priset på en försäkring bestäms utifrån en bedömning av riskerna. Om en fastighet exempelvis översvämmas regelbundet kan risken bedömas som hög att det inträffar igen.

När risken för skador bedöms som mycket hög kan det också vara omöjligt att försäkra. Det första fallet i Sverige inträffade 2018, då Länsförsäkringar meddelade ägaren av en kusttomt i Kristianstad kommun att denne inte skulle kunna teckna försäkring hos dem. I såväl England som Danmark finns fastighetsägare som inte längre kan försäkra sina hus mot översvämningar.

De svenska försäkringsbolagen är på många sätt sammankopplade med den globala försäkringsbranschen. Även försäkringsbolag försäkrar sig mot ekonomiska förluster genom så kallade återförsäkringar. Priset på återförsäkringar kommer troligen att stiga något då effekterna av klimatförändringarna orsakar fler och dyrare skador och förluster globalt.

Försäkringsbolagen ger signaler till samhället

Höjda priser och risken att inte kunna teckna försäkringar främjar skadeförebyggande arbete och anpassning. En fastighetsägare kan vidta flera åtgärder för att minska risken för översvämning. Ett exempel är att installera backventiler/pumpsystem i källare, eller anlägga icke-asfalterade ytor runt huset där regnvatten kan rinna infiltreras ner i marken.

Kommunen ansvarar enligt Plan- och bygglagen för att bebyggelse fungerar i tio år efter att detaljplanen har fastställts. Huvudmannen för vatten och avlopp, VA, ansvarar löpande för att denna hantering fungerar. Om ett skyfall orsakar en översvämning, kan försäkringsbolagen till exempel kräva ersättning av huvudmannen för VA, för sina utbetalningar till enskilda fastighetsägare. Detta ger såväl kommunerna som VA-ansvariga anledning att planera noggrant för ett förändrat klimat.

Hur försäkringsbolagen förvaltar sitt kapital kan också bidra till klimatanpassning. Bolagen kan investera sina resurser i verksamheter eller tillgångar som främjar omställning och/eller finansierar anpassningsåtgärder.