Här presenteras några exempel på internationella organisationer som löpande arbetar med samverkan kring klimatanpassning, med internationella ramverk och för att ta fram information och vägledning kring klimateffekter och klimatanpassning.
Europeiska miljöbyrån
I februari 2021 antogs en ny klimatanpassningsstrategi för EU: ”Forging a climate-resilient Europe – the new EU Strategy on Adaptation to Climate Change”, som en del av den gröna given. Strategin innehåller en långsiktig vision om EU som ett samhälle som är motståndskraftigt mot klimatförändringens effekter och fullt anpassat år 2050. Strategins tre målsättningar är smartare, mer systemisk och snabbare anpassning och bygger på den tidigare strategi som antogs 2013 och utvärderades 2018.
Som en del av implementeringen av strategin har en rad initiativ satts på plats:
- EU Mission on Adaptation fokuserar på att stötta EUs regioner, städer och samhällen i deras klimatanpassningsarbete. Arbetet ska leda till bättre förståelse för klimatrisker, bättre förberedelse och test av innovativa lösningar för klimatanpassning.
- European Climate and Health Observatory är ett partnerskap mellan Europeiska Kommissionen, Europeiska Miljöbyrån och flera andra organisationer. Det syftar till att stötta Europa i anpassningen till klimateffekter på människors hälsa genom att tillhandahålla information och verktyg. Det ska också bidra till utbyte och samverkan.
- European Risk Assessment: I maj 2022 inleddes arbetet med en Europeisk klimatriskanalys, som ska utvärdera nuvarande och kommande klimateffekter och risker kopplat till miljö, ekonomi och samhälle i Europa. Arbetet ska resultera i en rapport och interaktiva datapresentationer och ska vara färdigt våren 2024.
Dessutom driver Kommissionen sedan 2008 Covenant of Mayors, ett initiativ som riktar sig till lokala myndigheter och syftar till att stötta arbetet med utsläppsminskningar och anpassning. Ifrån Sverige deltar ett 60-tal kommuner.
Den Europeiska klimatlagen ifrån 2021 säger att medlemsstaterna bör stärka sin anpassningsaktivitet och sin motståndskraft, och minska sårbarheten. Vidare att de bör ha omfattande strategier och planer för klimatanpassning, baserat på robusta klimat- och sårbarhetsanalyser.
Europeiska miljöbyrån
Europeiska miljöbyrån (EEA - European Environment Agency) samordnar information om klimatförändringens effekter och klimatanpassning i Europa.
Miljöbyrån driver en webbplattform för klimatanpassning, Climate-ADAPT, i partnerskap med Europeiska kommissionen. Climate-ADAPT innehåller information om klimatförändring i Europa, sårbarhet inom olika sektorer, strategier och åtgärder på EU-, nationell och regional nivå, goda exempel och verktyg för att stötta anpassningsplanering. Här kan man också hitta den rapportering som alla EU-länder gör till Europeiska kommissionen om sitt klimatanpassningsarbete, och en omfattande databas med rapporter, forskningsprojekt, indikatorer med mera.
Rapporter från Europas miljöbyrå
Europeiska miljöbyrån tar fram olika typer av vägledningar och kunskapsunderlag, såsom rapporter, indikatorer, kartor, tabeller och nedladdningsbara data. Här finns analyser och rapporter om statusen för klimatanpassningsarbetet i Europa såväl som djupdykningar om klimatanpassning inom specifika sektorer eller geografiska områden. Materialet finns att tillgå via www.eea.europa.eu/en. Några exempel på rapporter:
Några exempel:
- Assessing the costs and benefits of climate change adaptation (2023)
- Advancing towards climate resilience in Europe - Status of reported national adaptation actions in 2021 (2022)
- Cooling buildings sustainably in Europe: exploring the links between climate change mitigation and adaptation, and their social impacts (2022)
- Climate change as a threat to health and well-being in Europe: focus on heat and infectious diseases (2022)
- Economic losses and fatalities from weather and climate-related events in Europe (2022)
- Europe's changing climate hazards - an index-based interactive EEA report (2021)
- Monitoring and evaluation of national adaptation policies throughout the policy cycle (2021)
- Urban adaptation in Europe (2020)
FN:s klimatkonvention och Parisavtalet
FN:s ramkonvention om klimatförändringar (klimatkonventionen), UNFCCC, har som mål att halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Konventionen trädde i kraft 1994 och 197 länder ingår. Vid klimatkonventionens tjugoförsta partsmöte (COP21) i Paris i december 2015 enades världens länder om ett nytt globalt och rättsligt bindande klimatavtal, Parisavtalet, som nu är centralt för det internationella klimatarbetet. Som en del av Parisavtalet så etablerades även det globala anpassningsmålet.
Mer om det globala klimatarbetet på Naturvårdsverkets webbplats
Om Parisavtalet på Klimatanpassning.se
FN:s klimatpanel IPCC
IPCC – Intergovernmental Panel on Climate Change – är FN:s mellanstatliga vetenskapliga klimatpanel, som sammanställer det rådande vetenskapliga kunskapsläget kring klimatförändringar, konsekvenser, sårbarhet och möjliga lösningar. Detta görs bland annat i form av rapporter som tas fram baserat på underlag från tusentals forskare och experter världen över.
I juli 2023 påbörjade IPCC sin sjunde utvärderingscykel (AR7). Under den sjätte utvärderingscykeln (AR6) publicerades en rad specialrapporter och en huvudrapport, som består av tre delrapporter och en syntesrapport. Samtliga rapporter finns tillgängliga via IPCCs webbplats.
Den första specialrapporten inom AR6 publicerades hösten 2018 och behandlade 1,5 graders global uppvärmning. Under 2019 publicerades specialrapporterna Klimatförändringar och marken och Havet och kryosfären i ett förändrat klimat. Uppdateringen av metodrapporten Inventering av växthusgaser gavs också ut 2019.
Huvudrapporten inom AR6 består av tre omfattande delrapporter samt en syntesrapport:
- Augusti 2021: Den naturvetenskapliga grunden
- Februari 2022: Effekter, anpassning och sårbarhet
- April 2022: Att begränsa klimatförändringen
- Mars 2023: Syntesrapport
SMHI är Sveriges nationella kontaktpunkt (Focal Point) för IPCC och representerar Sverige vid IPCCs beslutsmöten. I uppdraget ingår även att nominera svenska experter till IPCC arbetet samt att översätta och föra ut kunskaperna och budskapen från IPCC:s rapporter till breda målgrupper.
IPCC - nationell kontaktpunkt
Världshälsoorganisationen och Meteorologiska världsorganisationen
Världshälsoorganisationen (WHO) och Meteorologiska världsorganisationen (WMO) har i partnerskap skapat en global samlingssida med stöd för hur aktörer inom hälsa, miljö och klimatområdet kan integrera hälsa i klimatanpassningsarbetet.
ClimaHealth
NOAA
Den amerikanska myndigheten NOAA (National Oceanic and Atmospheric Administration) har en omfattande ”Climate Services”-portal på sin webbplats.
NOAA:s Climate Services