Luftfuktighet

Ämne
  • Luftfuktighet
  • Temperatur
En person springer och skuttar längs en grusväg i dimma.

Luftfuktighet är andelen vattenånga i atmosfären. Vattenångan bildas i ett kretslopp där vatten i exempelvis hav, sjöar och mark avdunstar. Vattenångan har en stor inverkan på väder och klimat och är den växthusgas som påverkar jordens uppvärmning mest. En allt varmare jord innebär att avdunstningen ökar så att atmosfären blir fuktigare, vilket förstärker växthuseffekten ytterligare.

När vatten från bland annat hav, sjöar, vegetation och mark avdunstar genom uppvärmning tillförs atmosfären vattenånga. I atmosfären kan vatten förekomma som fast form (is eller snö), i flytande form (vatten) och i gasform (vattenånga).

Den relativa fuktigheten beskriver mängden vatten i luften i förhållande till maximal möjlig mängd vid rådande temperatur.

Luftfuktighet i vår vardag

För låg fuktighet kan innebära att material torkar ur och för hög luftfuktighet kan leda till mögel eller korrosion. Om elektronik utsätts för torr luft kan det orsaka statisk elektricitet, medan hög luftfuktighet kan leda till kondens med överslag som följd. Om livsmedel förvaras för torrt eller fuktigt kan det torka ut eller mögla. Luftfuktighet spelar också in exempelvis vid halkbildning och isbildning på flygplan, vindkraftverk och master.

Vår hälsa påverkas

När den relativa luftfuktigheten, mängden vattenånga i luften i förhållande till maximal mängd vid rådande temperatur, är hög och vinden är svag upplevs luften som klibbig och kvalmig. Svetten kan då inte avdunsta och i kombination med höga temperaturer kan detta leda till värmeslag.

Om luftfuktigheten är låg kan människan klara av höga temperaturer så länge svettningen förmår kyla kroppen. Det finns dock en risk för uttorkning och därför är det viktigt att tillföra kroppen extra vätska.

Luftfuktighet i framtida klimat

Vattenångan är den viktigaste växthusgasen som har störst effekt på uppvärmningen följt av koldioxid. Koldioxidens ökning beror till största del på mänskliga utsläpp och koldioxiden har en uppehållstid på flera hundra år. Halten av vattenånga ökar generellt med ökande temperatur då luftens förmåga att innehålla vattenånga ökar.

Ett varmare klimat innebär att avdunstningen ökar och att mängden vattenånga (den absoluta fuktigheten) ökar i atmosfären vilket i sin tur ytterligare förstärker växthuseffekten. När mängden vattenånga i atmosfären är större kan också nederbörden bli intensivare. Över torra områden kan den relativa luftfuktigheten däremot komma att minska. Generellt väntas därför ökad relativ luftfuktighet över hav och minskad relativ fuktighet över land i takt med fortsatt global uppvärmning.

Det råder dock osäkerhet om hur stora de regionala förändringarna kan bli.