Agenda 2030 och klimatanpassning

FN:s 193 medlemsländer, inklusive Sverige, förband sig 2015 att arbeta för att uppnå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar värld till år 2030. Agenda 2030 innehåller 17 mål och 169 delmål. Målen styr även klimatanpassningsarbetet.

Regeringen har beslutat att Sverige ska vara ledande i genomförandet av Agenda 2030 vilket innebär en successiv omställning av Sverige. Många myndigheter arbetar aktivt med hela eller delar av agendan.

Några av målen och hur de relaterar till klimatanpassning:

Symbol för mål tre: God hälsa och välbefinnande

Mål 3: God hälsa och välbefinnande
Antalet värmeböljor förväntas öka i framtiden. För att höja välbefinnandet och minska dödligheten som värmeböljor orsakar behöver samhället anpassa sig. Anpassning kan ske exempelvis genom att plantera fler träd i städerna och att se till att vårdhem och sjukhus har kylanläggningar. 
Värmebölja

En grön stad sänker temperaturen och minskar den negativa påverkan från värmeböljor. Läs om hur Stockholm har använt sig av trädplantering i stadsmiljön som en klimatanpassningsåtgärd.
Träd i stadsmiljö (SMHI)

Folkhälsomyndigheten har tagit fram riktlinjer för hantering av hälsoeffekter av värmeböljor. 
Att hantera hälsoeffekter av värmeböljor - Vägledning till handlingsplaner (Folkhälsomyndigheten)
 

Symbol för Mål 6: Rent vatten och sanitet för alla

Mål 6: Rent vatten och sanitet för alla
Sverige har generellt sett god tillgång till vatten. Med klimatförändringarna förväntas dock dricksvattentillgången i vissa områden bli mer sårbar. Som dricksvattenproducent behöver man se till att tillgången och kvalitén på vattnet säkerställs i ett framtida klimat.

Göteborgs vattenverk har installerat ett nytt reningssteg för att minska risken för vattenburen smitta.
Rening för dricksvatten - kostnad och nytta (SMHI)

Ett flertal markägare på Gotland har samarbetat för att öka mängden grundvatten. 
Grannsamverkan kring grundvatten på Gotland (SMHI)

Symbol för Mål 11: Hållbara städer och samhällen

Mål 11: Hållbara städer och samhällen
För att minimera de skador som orsakas av framtidens klimat, genom fler skyfall, längre och intensivare värmeböljor och högre havsnivåer, behöver städer och samhällen anpassas till nya förutsättningar.

För att identifiera vilka delar av samhället som är sårbara för skyfall kan städer göra en skyfallskartering. 
Skyfallskartering visar på sårbara platser (SMHI)

Ny väg och järnväg vid Göta älv anpassas till framtida översvämningsrisker. 
Minskad översvämningsrisk för väg och järnväg (SMHI)

Symbol för Mål 13: bekämpa klimatförändringarna

Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna
För att skapa en hållbar framtid måste vi arbeta både med att minska växthusgasutsläppen, vilka leder till ett varmare klimat och med anpassning till det nya klimatet. När klimatet förändras måste samhället kontinuerligt anpassa sig till nya förutsättningar.

FN:s rapport om global uppvärmning konstaterar att det är stor skillnad redan mellan 1,5 och två graders temperaturhöjning. En halv grads ytterligare temperaturhöjning kräver mer och svårare anpassning. 
En halv grad gör stor skillnad (SMHI)

Den nationella strategin för klimatanpassning betonar att klimatanpassningsåtgärder och minskade växthusgasutsläpp ska stärka varandra. 
Proposition 2017/18:163 Nationell strategi för klimatanpassning (Regeringen, pdf)

Symbol för Mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald

Mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald
Stor biologisk mångfald och ekosystem i balans ger större motståndskraft och förmåga till anpassning. Människan är beroende av väl fungerande ekosystem och de tjänster som kommer ifrån dem, såsom livsmedel, pollinering och rekreation.

Järfälla kommun har utvecklat stadens grönområden för att stärka ekosystemtjänsterna. 
Klimatsmart planering i Järfälla (SMHI)

Återställande av vattendrag i Norrland bidrar till att förhindra att vägnätet tar skada av översvämningar samtidigt som det gynnar den biologiska mångfalden. 
Återställning av vattendrag i Norrland ökar motståndskraften (SMHI)