Vattenstånd

Ämne Vattenstånd
Liten ö med hus.

Stigande havsnivåer påverkar de svenska kusterna i mycket olika grad. Förändringar i ett framtida klimat kan också innebära att vattennivåer i sjöar kan komma att både öka och minska, i olika delar av landet och under olika årstider.

Vattenståndet längs våra kuster och i våra sjöar har stor betydelse för exempelvis bebyggelse, vägar, naturmiljöer och samhällsviktig verksamhet. Det är många olika processer och faktorer som påverkar vattnets nivå i våra sjöar och hav.

På en kort tidsskala är det främst vind och lufttryck som påverkar vattenståndet längs våra kuster. På längre sikt påverkas medelvattenståndet av bland annat vattenståndet i världshaven och den pågående landhöjningen. Sjöarna påverkas mest av nederbörd, snösmältning och regleringar.

Havsnivåer

I ett varmare klimat stiger havets medelnivå successivt. Det beror främst på att havet blir varmare och då utvidgas, så kallad termisk expansion, men även på att glaciärer och landisar smälter. Havet stiger redan idag och kommer att fortsätta stiga i hundratals till tusentals år framöver. Detta gäller även om den globala uppvärmningen skulle begränsas till 1,5 eller 2°C eftersom havet reagerar mycket långsammare än atmosfären.

Hur mycket havet upplevs stiga skiljer sig åt mellan olika platser i Sverige. Detta beror främst på att landhöjningen inte är lika snabb över hela landet och att landhöjningen kompenserar för havsnivåhöjningen. Där landhöjningen är långsammare än havsnivåhöjningen stiger medelvattenståndet längs kusten. Detta gäller framför allt i de södra delarna av Sverige. I de delar av landet där landhöjningen fortfarande är snabbare än havsnivåhöjningen sjunker medelvattenståndet. Detta är särskilt tydligt längs Norrlandskusten där landhöjningen är som snabbast. När takten på havsnivåhöjningen ökar kommer även idag opåverkade kustområden få uppleva stigande havsnivåer.

Havet stiger nu snabbare än det gjort på flera tusen år. Hastigheten har ökat markant under de senaste årtiondena. Vattenståndet längs Sveriges kuster har stigit med ungefär 15 cm sedan slutet av 1800-talet, varav nästan 10 cm har skett de senaste 40 åren.

Hur mycket och hur snabbt havets medelnivå kommer att stiga beror på hur mycket klimatet förändras. FN:s klimatpanel, IPCC, sammanställer kontinuerligt forskning om klimatets utveckling. 

I rapporten ”AR6 Delrapport 1 – Den naturvetenskapliga grunden” som IPCC släppte i augusti 2021 sammanställs uppgifter om global havsnivåhöjning. Dessa anges relativt referensperioden 1995–2014. Höjningen av det globala medelvattenståndet från referensperioden till år 2100 beräknas bli mellan 28–55 cm för ett mycket lågt utsläppsscenario (SSP1-1,9) respektive 63–101 cm för ett mycket högt utsläppsscenario (SSP5-8,5). Dessa nivåer bedöms av IPCC som troliga. Rapporten nämner dessutom att det inte går att utesluta att havet, vid det mycket höga utsläppsscenariot, kan stiga närmare 2 meter till år 2100 men detta bedöms av IPCC som mindre troligt.

Temporära höjningar av vattenståndet

Stormar eller kraftiga lågtryckspassager kan medföra hastiga och kortvariga höjningar av vattenståndet till havs. Hur högt vattenståndet blir skiljer sig mellan olika havsområden och mellan olika tillfällen, men rekord på drygt en och en halv meter över medelvattenstånd har observerats vid flera av SMHIs mätstationer. För landbaserad verksamhet är det främst dessa höga vattenstånd som kan ställa till problem, men vattenståndet till havs kan även sjunka kraftigt och då orsaka problem för framförallt sjöfarten.

Längs Sveriges kuster inträffar kraftiga höjningar av vattenståndet främst under höst- och vinterhalvåret och sådana högvattenhändelser kommer att inträffa även i framtiden. Viktigt att tänka på är att dessa händelser sker med medelvattenståndet som utgångspunkt. Det betyder att om medelvattenståndet stiger ett antal decimeter i framtiden blir den faktiska havsnivån vid en högvattenhändelse lika mycket högre.

Vattennivåer i sjöar

Det som främst styr vattennivån i sjöarna är hur mycket vatten som rinner till och från sjön, hur mycket regn som faller direkt på sjöns yta och hur mycket vatten som avdunstar. Många sjöar är reglerade och då påverkas nivåerna av de regler som styr vattenhushållningen. Speciellt stor effekt har regleringen i de största kraftproducerande älvarna.

Höga vattenstånd i sjöar kan leda till översvämningar med konsekvenser för en rad olika intressen såsom bebyggelse, jordbruk, elförsörjning och vattenförsörjning. Även låga vattennivåer kan få konsekvenser och påverka strandlinjen. För Mälaren och Vänern, där sjöfarten är stor, får låga vattennivåer konsekvenser för sjöfarten. I mindre vattentäkter kan låga nivåer påverka dricksvattenförsörjningen.

Det går inte att ge något generellt svar på frågan hur vattennivåer i sjöar kommer att förändras i ett framtida klimat. En del sjöar kan komma att få högre vattennivåer medan andra sjöar, främst i sydöstra Sverige, kan få problem med låga vattennivåer. Årstidsvariationerna kan också komma att förändras.