Jordens klimat har redan blivit varmare, och den förändringen kommer att fortsätta. Hur stor uppvärmningen blir beror på utsläppen av växthusgaser världen över, och hur snabbt utsläppen kan minskas. Det är viktigt att arbeta med utsläppsminskning och samtidigt med att anpassa samhället till ett förändrat klimat.
Klimatanpassning innebär att rusta samhället och olika verksamheter för de nya förutsättningar som en ökad uppvärmning ger. Klimatförändringarna resulterar bland annat i mildare och blötare vintrar, stigande havsnivåer, ändrade flöden i vattendragen och längre växtsäsong. Vi får fler tillfällen med extremt väder, som skyfall och värmeböljor - och det extrema vädret blir mer intensivt. Vi behöver också ta hänsyn till hur Sverige påverkas av klimatförändringar i andra delar av världen.
Klimatanpassning minskar sårbarheten
Genom anpassning kan vi minska effekterna av klimatförändringarna. Arbetet kan gälla planering av bebyggelse och infrastruktur som vägar eller vatten- och avloppssystem. Andra exempel är rutiner inom vård- och omsorg, metoder inom lant- och skogsbruk eller säkerhetsfrågor inom elförsörjning.
Klimatanpassning handlar ofta om fysiska åtgärder, både tekniska och naturbaserade lösningar. Men lika relevant är andra typer av förbättringsarbete, som insamling och framtagande av information, tillämpning av befintliga bestämmelser på ett nytt sätt, information till berörda grupper. I många fall behöver vi tänka i nya banor.
Det lönar sig att klimatanpassa
Klimatanpassning medför ofta en kostnad. I de flesta fall är förebyggande investeringar betydligt billigare i ett längre perspektiv, jämfört med att ta kostnaderna för konsekvenserna i efterhand. Det kan också vara lönsamt att genomföra investeringar för att se till att de möjligheter som ett förändrat klimat medför tas tillvara. Anpassningsarbetet handlar till stor del om att fatta långsiktiga beslut under osäkra förutsättningar. Analyser av hur vi kan påverkas av klimatförändringarna (klimat- och sårbarhetsanalyser) är en nödvändig grund för arbetet.
Vem berörs?
Alla berörs av de risker som ett förändrat klimat medför. Längre värmeböljor, och fler och intensivare skyfall är exempel på förändringar som påverkar hela landet. Andra förändringar kommer endast att påverka delar av landet, som till exempel havsnivåhöjningen.
Alla påverkas inte heller på samma sätt, och vissa grupper är mer sårbara. Exempelvis är äldre och barn mer känsliga för värmeböljor.
Vem har ansvar för vad?
Regeringen har tagit fram en nationell strategi för klimatanpassning. Den beskriver bland annat mål och ansvar för klimatanpassningsarbetet.
Inom den offentliga sektorn arbetar idag länsstyrelserna och många kommuner, regioner och myndigheter med klimatanpassning.
Klimatanpassning drivs också av en rad organisationer och branscher inom näringslivet, till exempel försäkringsbranschen, byggbranschen samt lant- och skogsbruk.
Som enskild privatperson är det viktigt att engagera sig för goda lösningar där man bor – exempelvis via föreningar eller genom att diskutera med sin kommun. Den som äger en fastighet har ansvar för den och kan minska sina kostnader genom att rusta sitt hus för ett förändrat klimat.