Jordens klimat har redan blivit varmare, och den förändringen kommer att fortsätta. Hur stor uppvärmningen blir beror på utsläppen av växthusgaser världen över, och hur snabbt utsläppen kan minskas. Det är viktigt att arbeta både med utsläppsminskning och samtidigt med att anpassa samhället till ett förändrat klimat.
Klimatanpassning innebär att rusta samhället och olika verksamheter för de nya utmaningar som en ökad uppvärmning ger. Klimatförändringarna resulterar bland annat i mildare och blötare vintrar, stigande havsnivåer, ändrade flöden i vattendragen, längre perioder av torka och längre växtsäsong. Vi får sannolikt fler tillfällen med extremt väder. Vi behöver också ta hänsyn till hur Sverige påverkas av klimatförändringar i andra delar av världen.
Klimatanpassning minskar sårbarheten
Klimatanpassning gör att vi minskar vår sårbarhet för klimatrelaterade händelser, men också att vi tar vara på positiva effekter som ett förändrat klimat ger. Arbetet kan gälla planering av bebyggelse och infrastruktur som vägar eller vatten- och avloppssystem. Andra exempel är rutiner inom vård- och omsorg, metoder inom lant- och skogsbruk eller säkerhetsfrågor inom elförsörjning.
Klimatanpassning handlar ofta om tekniska eller andra fysiska åtgärder. Men lika relevant är andra typer av förbättringsarbete, som insamling och framtagande av information, tillämpning av befintliga bestämmelser på ett nytt sätt, information till berörda grupper eller ekosystembaserade åtgärder. I många fall gäller för klimatanpassning att tänka i nya banor.
Det lönar sig att klimatanpassa
Klimatanpassning medför oftast en kostnad. I de flesta fall är förebyggande investeringar betydligt billigare i ett längre perspektiv, jämfört med att ta kostnaderna för klimatkonsekvenser i efterhand. Anpassningsarbetet handlar till stor del om att fatta långsiktiga beslut under osäkra förutsättningar. Risk- och sårbarhetsanalyser är en nödvändig grund för arbetet.
Ett förändrat klimat skapar också möjligheter. En längre växtsäsong kan exempelvis öppna för nya grödor eller ytterligare skördar varje år. Klimatanpassning innebär att se till att dessa möjligheter tas tillvara.
Vem berörs?
Alla berörs av de risker som ett förändrat klimat medför. Däremot påverkas inte alla på samma sätt, och vissa grupper är mer sårbara. Ökad brandrisk, längre värmeböljor, fler översvämningar och en förändrad tillgång till dricksvatten och andra livsmedel är några exempel som gäller hela landet.
Som enskild privatperson kan det i det stora vara svårt att arbeta praktiskt med klimatanpassning. Däremot är det viktigt att engagera sig för goda lösningar där man bor – exempelvis via föreningar eller genom att diskutera med sin kommun. Den som äger en fastighet har ansvar för den och kan minska sina kostnader genom att rusta sitt hus för ett förändrat klimat.
För fastighetsägare
Vem har ansvar för vad?
Inom den offentliga sektorn arbetar idag länsstyrelserna och många kommuner, regioner och myndigheter med klimatanpassning. Bland annat har regeringen beslutat om en klimatanpassningsstrategi som anger mål och ansvar för det nationella arbetet.
Klimatanpassning drivs också av en rad organisationer och branscher inom näringslivet, till exempel försäkring, bygg, lant- och skogsbruk.
Du kan läsa mer om ansvar, lagar och förordningar, nätverk och utbildningar inom klimatanpassning.
Du hittar också mer information under de översta flikarna här på hemsidan, vad händer när klimatet förändras, hur det påverkar samhället, guider och vägledning för att klimatanpassa.