Stora delar av energisystemet är direkt beroende av väder och vind. Förändringar i klimatet betyder därför även förändringar i energisystemet. Dessa förändringar behöver inte vara negativa, utan kan även innebära nya eller större möjligheter.
Extrema väderhändelser har stor påverkan på energiförsörjningen då höga temperaturer, översvämningar, kraftiga vindar och oväder kan orsaka driftstörningar. Många av avbrotten i elförsörjningen beror på just väderrelaterade problem.
Klimatförändringarna medför att vissa händelser inträffar oftare eller blir kraftigare än vad vi är vana vid idag. Stormar förväntas inte förvärras av klimatförändringen men är, och kommer även i framtiden att vara, en betydande orsak till elavbrott på grund av att träd faller över elledningar.
El och biobränslen är viktiga inom industri-, bostads- och servicesektorn. Ett avbrott i elförsörjningen får direkta konsekvenser, medan störningar i biobränsleförsörjningen har ett betydligt långsammare förlopp innan det påverkar användaren.
Sommartid förväntas kylbehovet öka på grund av ett varmare klimat. Även i framtiden kommer effekttoppen för el att ligga vintertid, eftersom den påverkas av att mycket el används till uppvärmning. Uppvärmningsbehovet kan minska med ett framtida mildare vinterklimat.
Effekterna på det svenska energisystemet kommer att variera inom landet. Exempelvis väntas kylbehovet under somrarna öka mest i söder där de kraftigaste värmeböljorna troligtvis kommer att inträffa.
Ökad nederbörd
Ökad nederbörd tillsammans med mindre tjäle öka risken för röta och rostangrepp på viktig infrastruktur. Det kan ge kortare livslängd på ledningsstolpar och markförlagda ledningar och ökad känslighet för exempelvis hårda vindar och storm. Dessa förändringar påverkar också system för naturgas och fjärrvärme genom ökad korrosion och förändringar i markens struktur till följd av ökade regnmängder.
Klimatförändringen förväntas ge effekter för vattenkraftens elproduktion. Ändrad nederbörd och skiftningar i snöklimat leder till ändrad tillrinning och därmed ändrade förutsättningar för produktion. Tillrinningen i vattenmagasinen kan komma att jämnas ut över året och kanske också öka sett över året. Vårfloden minskar och kommer tidigare, på grund av att vintrarna blir mildare och kortare. Dessa förändringar behöver dock inte ge sårbarhetsproblem för energiförsörjningen, utan kan snarare ge nya möjligheter.
Stigande medeltemperatur
Vid långa perioder utan nederbörd i samband med höga temperaturer kan vattenkraften drabbas. Sommaren 2018 var ett exempel på detta då flera vattendammar upplevde låga vattennivåer.
Mildare klimat och längre växtsäsong ger potential för att producera mer bioenergi. Med ett mildare klimat kan nya arter, av exempelvis skadegörande insekter, breda ut sig i Sverige. På samma sätt kan etablerade arter försvinna. Konsekvenserna av förändringarna i ekosystemen är svåra att förutse.
Varmare havsvatten kan ge ökade problem för de svenska kärnkraftverkens kylning. Sommaren 2018 skedde detta samtidigt som vattenkraften hade en lågpunkt i produktionen på grund av torka. En av följderna blev att elpriserna då höjdes.
Påverkan utanför Sverige
Då det svenska energisystemet är tätt sammankopplat med det europeiska kan klimatförändringar utomlands även påverka Sveriges energiförsörjning.
Exempel på klimatanpassning
Havsvatten från ett större djup kan användas för kylning, av exempelvis kärnkraftverkens reaktorer under varma perioder.
Vattenkraftverk kan dimensioneras för att klara högre vattenflöden i samband med skyfall och längre regnperioder.
För att möta behovet av kyla under varma somrar kan kylanläggningar bli standard vid nybyggnation av fastigheter för utsatta, som äldreboenden och sjukhus.
För att undvika många avbrott i elförsörjningen av stormfällda träd kan kablar grävas ner i jorden istället för att vara luftburna.
Att ta hänsyn till klimatförändringarna inför utbyggnad eller upprustning av infrastruktur kan också vara ett exempel på klimatanpassning. Exempelvis kan risk för översvämningar karteras.