Klimatet har en direkt påverkan på jordbruket och livsmedelsproduktionen. Jordbruket är därför en av de samhällssektorer som tydligast påverkas av ett förändrat klimat. Enligt SMHIs klimatscenarier förväntas Sverige i framtiden få en högre medeltemperatur, högre men mer ojämnt fördelad nederbörd och fler extrema vädersituationer. När klimatet förändras är det nödvändigt att växtodling och djurhållning anpassas, för att vi ska nå en hållbar livsmedelsproduktion.
Växtodling
De senaste årtiondena har medeltemperaturen ökat. I Sverige leder högre temperaturer till en längre växtsäsong. Samtidigt ökar koldioxidhalten i atmosfären. Tillsammans leder detta till att skördarna av vissa grödor, främst vall, majs och höstsådda grödor, kan öka i framtiden. Ett förändrat klimat möjliggör också odling av nya grödor. Möjligheterna ökar dessutom att fördela grödorna på ett annorlunda sätt, förändra växtföljderna och öka mångfalden av grödor, vilket sprider riskerna.
Ökade risker och möjligheter
Ett förändrat klimat medför ökade risker för jordbruket, till exempel:
- Skördarna kan försämras av både ökad och minskad nederbörd under olika säsonger.
- Riskerna ökar för torka och översvämningar som starkt kan begränsa produktionen.
- Angrepp på grödor och spridning av sjukdomar blir vanligare och invasiva arter kan gynnas.
- Risken ökar för värmestress hos både växter och djur.
- Konkurrensen mellan odlade växter och ogräs förväntas öka.
Ett förändrat klimat innebär att jordbruket i alla delar av världen behöver anpassas till nya förutsättningar och risker. För jordbruket just i Sverige finns dock på medellång sikt (några årtionden framåt) en potential för större skördar, förutsatt att vi klarar av att anpassa jordbruket till klimatförändringarna. Försäljningspriset på producerade varor kommer troligtvis att stiga i framtiden, vilket kan gynna Sveriges jordbrukare.
Klimatförändringen kan leda till fler avbrott i handel och infrastruktur vid extrema vädersituationer. Sveriges beroende av importerade insatsvaror till jordbruket kan i ett förändrat klimat medföra ökad sårbarhet.
Jordbrukets vatten i framtiden
Klimatförändringen leder till förändrad nederbörd. Risken för skyfall ökar, samtidigt som längre perioder av torka blir vanligare. Detta kommer att ställa andra krav än tidigare på jordbrukets vattenhantering, som diken, dränering, invallningar, bevattningssystem och även i förhållande till grundvatten, naturliga vattendrag, småvatten och våtmarker.
Dagens vattenanläggningar inom jordbruket är ofta byggda efter tidigare rådande klimatförutsättningar. Drift, underhåll och dimensionering av dem behöver ses över. Vattendomar kan också behöva ses över och tidsbegränsas för att kunna anpassas till ett klimat i förändring.
När förändringar genomförs är det viktigt att tänka på att inte försämra förutsättningarna för vattentillgång, våtmarker och grundvatten. Ökade kostnader för jordbrukets vattenhantering är en konsekvens av ett förändrat klimat.
Ofta ligger jordbrukets vattenanläggningar nedströms stadsbebyggelse. Om dagvatten från städer ansluts till samma system som jordbruket kan den ökade vattenmängden vid kraftiga regn förstärka översvämningsproblemen i jordbrukslandskapet.
Djurhållning
Framtidens förändrade klimat förväntas ge högre temperaturer, mer torka, mer extrem nederbörd och fler översvämningar. Detta påverkar djurhållningen på flera sätt, till exempel ökar riskerna för spridning och utbrott av smittsamma sjukdomar.
Djurhållningen i Sverige går idag mot färre och större gårdar med en specialiserad produktion. Detta ökar sårbarheten i ett förändrat klimat. Högproducerande djur är känsliga för störningar.
Värmestress
Djur hålls ofta inomhus i djurstallar som inte är anpassade för att klara längre värmeböljor. Detta leder till värmestress, särskilt när man har många djur på små utrymmen och utan möjligheter att svalka sig. En ökad dödlighet kan ses vid temperaturer över 30 ºC, framför allt hos gris och fjäderfä som inte kan svettas.
Mjölkkors förmåga att producera mjölk minskar av värmestress. Dessutom blir deras fruktsamhet sämre. Generellt drabbas högproducerande mjölkkor av värmestress när temperatur- och luftfuktighetsindex (THI) når 68 eller över. Detta index uppnås redan när temperaturen är 25 ºC och luftfuktigheten 20 procent, eller vid 22 ºC och 50 procents luftfuktighet.
Även utomhus kan djuren bli värmestressade. För lite skuggad areal i hagar och betesmarker leder till brist på svalka och får i ett varmare klimat ännu större konsekvenser för djurhälsan än idag.
Vattentillgång
Torka, vattenbrist eller dålig kvalitet på dricksvattnet kan orsaka stora problem för djurhållningen. En mjölkko kan dricka 100 liter per dag och mycket vatten används även till rengöring av mjölkningsanläggningen med mera. Detta innebär att stora gårdar med hundratals djur förbrukar omfattande mängder vatten.
Smittspridning
Ett förändrat klimat ger nya förutsättningar för sjukdomar att spridas. Risken för infektionssjukdomar och smittspridning bland animalieproduktionens djur ökar. Dels i samband med översvämningar, dels genom vektorburna smittor, det vill säga spridda framför allt av smittbärare som insekter och fästingar (vektor = en smittbärande organism som inte själv framkallar själva sjukdomen).
Vektorburna sjukdomar förväntas få en ökande betydelse i ett varmare klimat. Nya sjukdomar kan spridas till Sverige. Utbredningsområdet för sjukdomar som redan finns i Sverige kan bli större. Längre och varmare somrar kan ge tätare och större vektorpopulationer. Högre medeltemperaturer möjliggör etablering och spridning av nya vektorarter och smittämnen, vilka hittills har begränsats av Sveriges förhållandevis kalla klimat. Andra faktorer, som handel och resande, ökar risken för att nya arter och smittämnen förs in i landet.
Djur som stressas av till exempel värme, vattenbrist, dåligt näringstillstånd, hög populationstäthet eller påtvingat ändrat beteende, får ett sämre immunförsvar och insjuknar lättare vid infektion. Opportunistiska smittämnen som normalt finns i djurens miljö orsakar inga problem för välmående djur, men hos djur med nedsatt immunförsvar kan de leda till sjukdom.
Fungerande infrastruktur
Störningar i infrastrukturen till följd av extremt väder är problematiska för djurhållningen. Bruten infrastruktur kan hindra transport av foder, besök av veterinär och servicepersonal samt hämtning av slaktdjur och mjölk.
Utfodrings-, utgödslings-, vattnings- och ventilationssystem är ofta elberoende och störningar i dessa system kan stressa djuren och vara mycket negativa för både djurhälsa och produktion. I stora djurbesättningar är de flesta av dessa skötselfaktorer automatiserade och beroende av elförsörjning.
Extremt väder
Extremt väder och brand kan kräva evakuering av stora djurbesättningar. Detta uppmärksammades efter storbranden i Västmanland sommaren 2014 och skogsbränderna sommaren 2018. Evakuering av djur medför stora praktiska problem. Djuren stressas, deras immunförsvar påverkas negativt, djur kan skadas och smittspridningen ökar. Detta medför att mångåriga program för att kontrollera sjukdomar kan spolieras. Avlivning av ett stort antal djur kan också bli aktuellt vid bränder och transportstörningar. Bränder kan även medföra en ökad exponering av partiklar som kan påverka lungfunktion och öka risken för luftvägsinfektioner.
Vissa fördelar finns
Många länder med stor produktion och export av animaliska livsmedel får sämre förutsättningar för animalieproduktion i ett varmare klimat. Djurhållningen i Sverige kan dock på medellång sikt få vissa fördelar, till exempel:
- Längre betessäsong
- Längre utevistelse för lantbrukets djur
- Odling av nya fodergrödor
Anpassning inom jordbruket
När klimatet förändras behöver jordbruket förändras. Klimatanpassning är en förutsättning för en hållbar framtida livsmedelsproduktion. Jordbruket behöver anpassa både växtodling och djurhållning till ett förändrat klimat. Samtidigt behöver jordbrukets klimatutsläpp minska kraftigt och belastningen på havet och andra ekosystem begränsas. Jordbruket bör ta tillvara de förändringar som ett förändrat klimat medför i form av exempelvis odling av fler grödor och längre utevistelse för lantbrukets djur.
Vattenhantering
Jordbrukets vattenhantering behöver anpassas till ett förändrat klimat. Fler möjligheter till bevattning och bättre hushållning med vatten behövs i ett klimat med mer extrema svängningar mellan nederbörd och torka. Här behöver andra samhällsintressen som rör vatten, natur, ekosystem och biologisk mångfald vägas in.
Ökad mångfald sprider riskerna
En ökad mångfald av grödor och växtsorter sprider riskerna och ökar därmed jordbrukets motståndskraft mot störningar. Grödor anpassade till ett förändrat klimat behöver utprövas. Grödor som bättre klarar torka, exempelvis mer robusta spannmålssorter som kulturgrödor, kan behöva användas i större utsträckning än idag. Lokalt anpassade växtsorter och deras vilda släktingar som idag inte används kommersiellt motsvarar ett slags genetisk resursbank med en viktig roll i anpassningen av jordbruksproduktionen till ett förändrat klimat. Även inom djurhållningen behöver den genetiska variationen öka och avelsarbetet förbättras.
Svalkande miljöer vid värmebölja
Inom djurhållningen kan värmeböljor hanteras genom att:
- Jordbrukets djur får tillgång till tillräcklig skuggad areal per djur vid utevistelse, det vill säga att betesmarkerna har tillräckligt många träd och buskar som erbjuder skugga.
- Bete i skymningen och under natten minskar konsekvenserna av värmeböljor.
- Fjäderfä och grisar erbjuds möjligheter till sand- och lerbad.
- Ventilationssystem i djurstallar dimensioneras för framtida värmeböljor.
Längre och intensivare värmeböljor kan i framtiden kräva att många djurhållare investerar i bättre ventilationsanläggningar, kylanläggningar och/eller att beläggningsgraden minskas i djurstallarna. Möjligheter till tillfällig installning av djur under den varma årstiden kan behövas, både för betesdjur och djur som hålls ute. Orsaker till detta kan vara både värmeböljor, massförekomst av knott eller bromsar, förekomst av vektorburna sjukdomar och betesbrist eller översvämning av betesmarker.
Samverkan
Sverige behöver ha en god beredskap för att upptäcka nya djursjukdomar, sätta in åtgärder vid sjukdomsutbrott och spridning av vektorer och invasiva arter. God samverkan mellan berörda myndigheter behövs.
Inhemsk produktion
Sveriges import och export av jordbruksprodukter kan förändras i och med framtida klimatförändring, när jordbruksproduktionen försämras i andra delar av världen. En högre grad av inhemsk livsmedelsförsörjning och inhemsk produktion av insatsvaror kan minska sårbarheten för störningar i global livsmedelsproduktion, handel och infrastruktur.