Klimatet har en direkt påverkan på jordbruket och livsmedelsproduktionen. Jordbruket är därför en av de samhällssektorer som tydligast påverkas av ett förändrat klimat. Enligt SMHIs klimatscenarier förväntas Sverige i framtiden få en högre medeltemperatur, högre men mer ojämnt fördelad nederbörd och fler extrema vädersituationer. När klimatet förändras är det nödvändigt att växtodling och djurhållning anpassas, för att vi ska nå en hållbar livsmedelsproduktion.
Ökade risker och möjligheter
Ett förändrat klimat innebär att jordbruket i alla delar av världen behöver anpassas till nya förutsättningar och risker. För jordbruket just i Sverige finns dock på medellång sikt (några årtionden framåt) en potential för större skördar, förutsatt att vi klarar av att anpassa jordbruket till klimatförändringarna. Försäljningspriset på producerade varor kommer troligtvis att stiga i framtiden, vilket kan gynna Sveriges jordbrukare.
De senaste årtiondena har medeltemperaturen ökat. I Sverige leder högre temperaturer till en längre växtsäsong. Samtidigt ökar koldioxidhalten i atmosfären. Tillsammans leder detta till att skördarna av vissa grödor, främst vall, majs och höstsådda grödor, kan öka i framtiden. Ett förändrat klimat möjliggör också odling av nya grödor. Möjligheterna ökar dessutom att fördela grödorna på ett annorlunda sätt, förändra växtföljderna och öka mångfalden av grödor, vilket sprider riskerna. För djurhållningen kan det finnas möjlighet till längre betessäsong och utevistelse för lantbrukets djur samt odling av nya fodergrödor.
Framtidens förändrade klimat förväntas ge högre temperaturer, mer torka, mer extrem nederbörd och fler översvämningar. Skördarna kan försämras av både ökad och minskad nederbörd under olika säsonger. Angrepp på grödor och spridning av sjukdomar blir vanligare och invasiva arter kan gynnas. Konkurrensen mellan odlade växter och ogräs kan också förväntas öka.
För djurhållning ökar riskerna för värmestress eller spridning och utbrott av smittsamma sjukdomar.
Djurhållningen i Sverige går idag mot färre och större gårdar med en specialiserad produktion. Detta ökar sårbarheten i ett förändrat klimat. Högproducerande djur är känsliga för störningar.
Anpassning inom jordbruket
När klimatet förändras behöver jordbruket förändras. Klimatanpassning är en förutsättning för en hållbar framtida livsmedelsproduktion. Jordbruket behöver anpassa både växtodling och djurhållning till ett förändrat klimat. Samtidigt behöver jordbrukets klimatutsläpp minska kraftigt och belastningen på havet och andra ekosystem begränsas. Jordbruket bör ta tillvara de förändringar som ett förändrat klimat medför i form av exempelvis odling av fler grödor och längre utevistelse för lantbrukets djur.
Vattenhantering
Jordbrukets vattenhantering behöver anpassas till ett förändrat klimat. Fler möjligheter till bevattning och bättre hushållning med vatten behövs i ett klimat med mer extrema svängningar mellan nederbörd och torka. Här behöver andra samhällsintressen som rör vatten, natur, ekosystem och biologisk mångfald vägas in.
Ökad mångfald sprider riskerna
En ökad mångfald av grödor och växtsorter sprider riskerna och ökar därmed jordbrukets motståndskraft mot störningar. Grödor anpassade till ett förändrat klimat behöver utprövas. Grödor som bättre klarar torka, exempelvis mer robusta spannmålssorter som kulturgrödor, kan behöva användas i större utsträckning än idag. Lokalt anpassade växtsorter och deras vilda släktingar som idag inte används kommersiellt motsvarar ett slags genetisk resursbank med en viktig roll i anpassningen av jordbruksproduktionen till ett förändrat klimat. Även inom djurhållningen behöver den genetiska variationen öka och avelsarbetet förbättras.
Svalkande miljöer vid värmebölja
Inom djurhållningen kan värmeböljor hanteras genom att:
- Jordbrukets djur får tillgång till tillräcklig skuggad areal per djur vid utevistelse, det vill säga att betesmarkerna har tillräckligt många träd och buskar som erbjuder skugga.
- Bete i skymningen och under natten minskar konsekvenserna av värmeböljor.
- Fjäderfä och grisar erbjuds möjligheter till sand- och lerbad.
- Ventilationssystem i djurstallar dimensioneras för framtida värmeböljor.
Längre och intensivare värmeböljor kan i framtiden kräva att många djurhållare investerar i bättre ventilationsanläggningar, kylanläggningar och/eller att beläggningsgraden minskas i djurstallarna. Möjligheter till tillfällig installning av djur under den varma årstiden kan behövas, både för betesdjur och djur som hålls ute. Orsaker till detta kan vara både värmeböljor, massförekomst av knott eller bromsar, förekomst av vektorburna sjukdomar och betesbrist eller översvämning av betesmarker.
Samverkan
Sverige behöver ha en god beredskap för att upptäcka nya djursjukdomar, sätta in åtgärder vid sjukdomsutbrott och spridning av vektorer och invasiva arter. God samverkan mellan berörda myndigheter behövs.
Inhemsk produktion
Sveriges import och export av jordbruksprodukter kan förändras i och med framtida klimatförändring, när jordbruksproduktionen försämras i andra delar av världen. En högre grad av inhemsk livsmedelsförsörjning och inhemsk produktion av insatsvaror kan minska sårbarheten för störningar i global livsmedelsproduktion, handel och infrastruktur.