Snö i riklig mängd kan skapa stora problem i trafiken och orsaka skador på byggnader, ledningar och träd. Problemen brukar förvärras i samband med kraftig vind och om snön är blöt och tung.
Mängden vatten som binds i snötäcket under vintern och sedan smälter under våren påverkar avrinningen i våra vattendrag under olika årstider. Mest påtagligt är detta vissa år när ett omfattande snötäcke hastigt smälter och skapar en besvärlig vårflod.
Ett snötäcke kan också innebära möjligheter till rekreation i form av exempelvis skidåkning. Julen är kanske den tid på året när förväntan på snö är allra störst. Ett tjockt och varaktigt snötäcke kan även skapa möjligheter till transporter i väglöst land.
Snötäckets varaktighet
I dalgångar i de nordligaste fjälltrakterna bildas normalt det första snötäcket i början av oktober. På högfjället sker detta redan i september. Närmast hav och större sjöar är temperaturen förhållandevis hög under hösten och förvintern, varför kusttrakterna som regel är snöfattiga i början av vintern. Vid Skånes sydkust bildas snötäcke i medeltal först en bit in i december.
Det kan dröja betydligt längre innan ett mer varaktigt snötäcke bildas, särskilt i landets södra delar. Söder om en linje från mellersta Värmland, genom södra Dalarna till mellersta Gästrikland kan man inte heller räkna med att snötäcket alltid ligger kvar vintern igenom.
I och med klimatförändringarna så beräknas snötäckets varaktighet att minska, och i de södra delarna kommer det troligtvis att bli ovanligt med något varaktigt snötäcke.