I Sverige kommer större delen av elproduktionen från kärnkraft och vattenkraft, medan vindkraft och biobränslen i princip står för resten. Värmeproduktionen kommer främst från biobränslen.
Stora delar av energi- och elproduktionen i Sverige är sårbara för elavbrott. Produktionen påverkas tillfälligt under översvämningar, skyfall, och stormar. Slutanvändarna påverkas ofta inte av detta, då det finns ett reservsystem som tar vid om huvudsystemet tillfälligt ligger nere.
Kärnkraft
Produktionen av kärnkraft kan påverkas om havsvattnet som används som kylvatten till reaktorerna i kärnkraftverket blir för varmt. Detta kan hända vid kraftiga värmeböljor som väntas bli vanligare i ett förändrat klimat. Kyleffekten från vattnet blir svagare, vilket den varma sommaren 2018 ledde till att kärnkraftverket Ringhals tillfälligt fick stänga en av sina reaktorer. När havsvattnet för kylningen passerade 25 grader stoppades produktionen av säkerhetsskäl. Liknande problem uppstod även 2003 i andra delar av Europa.
Vattenkraft
Vid produktion av vattenkraft regleras flöden som oftast kommer från snö och glaciärer, och från regnvatten. Då klimatförändringarna leder till mer nederbörd ökar antagligen belastningen på vattenkraften, som främst återfinns i Sveriges norra delar. Dammsäkerheten kan påverkas när vattenflödena blir högre.
Sommaren 2018 var en ovanligt nederbördsfattig sommar. Detta ledde till att vattenkraften inte kunde producera lika mycket som normalt. I nästa steg ledde detta tillsammans med andra faktorer till ett ökat elpris.
Bioenergi
Produktionen av biovärme och biokraft påverkas av klimatförändringarna då bränslet främst är växter. Då växtsäsongen förväntas bli längre ökar också potentialen för biovärme och biokraft. Samtidigt kan torka, värmeböljor, skyfall och översvämningar påverka odlingarna negativt genom att grödor och växter ruttnar och möglar av väta, eller försvinner i bränder.
Mildare och blötare vintrar kan leda till mindre tjäle i marken, vilket i sin tur försämrar förutsättningarna för skogsmaskiner då marken håller sämre.
Det är osäkert hur eventuella nya arter av exempelvis skadegörande insekter kan påverka grödor och skog i framtiden. Detsamma gäller när arter som idag ingår i ekosystem försvinner. Allt detta skulle kunna påverka växtligheten och därför också produktionen av biovärme och biokraft.
Vindkraft, solkraft och fjärrvärme
Klimatforskare vet inte ännu om vindarna i framtiden kommer att förändras. Produktionen av vindkraft säkras genom ett högt innehåll av energi i vinden och väl fungerande infrastruktur för att utvinna vindkraften.
Antalet soltimmar förväntas i framtiden inte ändras, vilket gör att potentialen för solkraft är mer eller mindre oförändrad.
Ökad total nederbörd och kraftigare regn blir vanligare med klimatförändringarna vilket leder till större vattenmättnad i mark och fler översvämningar. Sveriges fjärrvärmenät kommer troligtvis att på lång sikt påverkas av förändringar - detta då ledningarna som fjärrvärmen transporteras genom kan påverkas. Dessa ledningar kan också drabbas av ökad korrosion.
Exempel på klimatanpassning
Om havsvattnet som används för kylning av kärnkraftverk blir för varmt kan kallare vatten från ett större djup användas.
Om vattenflödena ökar kan vattenkraftverk dimensioneras om för att klara större vattenmängder under både kortare och längre tidsperioder, och på så sätt dra nytta av klimatförändringarna.
Om temperaturerna fortsätter stiga och växtsäsongen blir längre kan produktionen av biokraft och biovärme i Sverige utökas. För att förhindra bränder på energiskog delvis orsakade av torka och värmeböljor kan specifika handlingsplaner behövas.
Det är väldigt viktigt att nya kraftverk av olika slag byggs så att de inte påverkas av eventuella ras, skred och översvämningar. Det är också viktigt att säkra nuvarande kraftverk som är i en sådan riskzon.