Sett i ett internationellt perspektiv är Sverige förskonat från stora katastrofer till följd av extrem torka. Under torrår kan dock vattenbrist medföra stora problem lokalt och regionalt i landet. Det är framförallt de östra delarna av Götaland och Svealand som drabbats hittills.
Långvariga perioder med liten eller ingen nederbörd medför att växtligheten hämmas, vilket påverkar jordbrukets skördar och skogstillväxten. Konsekvenserna förvärras om temperaturen samtidigt är hög, eftersom avdunstningen då är stor. Långvariga perioder med låg eller ingen nederbörd medför låg vattenföring i vattendragen och lågt vattenstånd i sjöarna. Det kan leda till vattenbrist och konkurrens mellan olika användning av vatten, till exempel dricksvattenförsörjning, industriell verksamhet eller bevattning. Till följd av långvarig torka ökar även risken för bränder i skog och mark.
Några kända torrsomrar under senare år är 1975, 1976,1983, 1994 och 2018. Sommaren 2018 var nederbördsfattig i större delen av landet. Delar av Blekinge och Öland fick mindre än hälften av den normala nederbörden. Det var också mycket varmt. I större delen av Götaland och Svealand var det den varmaste sommaren som uppmätts.
Förändrad vattentillgång i framtiden
I framtiden kan vattentillgången komma att förändras. Klimatscenarierna pekar på en minskning i stora delar av södra Sverige. Den minskade vattentillgången beror främst på att växter kommer att förbruka mer, eftersom växtsäsongen förlängs i ett varmare klimat. Högre temperaturer gör också att mer vatten dunstar av från mark och vattendrag.
När det gäller marktorka, eller låg markvattenhalt, väntas störst förändringar i Skåne och i områden kring Vänern och Vättern.