Trenden är att vegetationsperioden startar allt tidigare under året och slutar senare. Vegetationsperioden blir alltså längre. Vegetationsperioden i Sverige som helhet är idag tre-fyra veckor längre än den var i början av 1900-talet. I Götaland rör sig förlängningen om cirka fem veckor och i norra Norrland om cirka två veckor.
Vegetationsperioden förväntas bli längre. I slutet av seklet kan vegetationsperioden vara 30–100 dagar längre än under perioden 1971–2000, beroende på hur stor den globala uppvärmningen blir. Förändringen beräknas vara större i södra Sverige och mindre i norra Sverige, även om temperaturökning i sig är större i norra Sverige än i södra Sverige.
På riktigt lång sikt finns förstås en teoretisk gräns för hur mycket vegetationsperiodens längd kan öka. Vegetationsperioden kan ju aldrig bli längre än att den varar året runt.
En längre vegetationsperiod kan leda till att vissa jordbruksskördar kan öka i framtiden och ger möjlighet till odling av nya grödor. Det kan även gynna skogstillväxten. Samtidigt ökar risken för skadedjur, skadeinsekter och skadesvampar.
Vegetationsperioden brukar definieras som den del av året då dygnsmedeltemperaturen överstiger ett visst gränsvärde. Temperaturgränsen är beroende på växtslag, men oftast lägger man gränsen mellan +3 °C och +5 °C. På SMHI används +5 °C som gränsvärde vid beräkningen av klimatindikatorerna vegetationsperiodens längd, start och slut.