Trenden är att vegetationsperioden startar allt tidigare under året och slutar senare. Vegetationsperioden blir alltså längre. Vegetationsperioden i Sverige som helhet är idag omkring tre veckor längre än den var i början av 1900-talet. I Götaland rör sig förlängningen om cirka fem veckor och i norra Norrland om cirka två veckor.
Vegetationsperioden förväntas bli längre. I slutet av seklet kan vegetationsperioden vara 30–100 dagar längre än under perioden 1961–1990, beroende på hur stor den globala uppvärmningen blir. Förändringen beräknas vara större i södra Sverige och mindre i norra Sverige.
En längre vegetationsperiod kan leda till att vissa jordbruksskördar kan öka i framtiden och ger möjlighet till odling av nya grödor. Det kan även gynna skogstillväxten. Samtidigt ökar risken för skadedjur, skadeinsekter och skadesvampar.
Vegetationsperioden brukar definieras som den del av året då dygnsmedeltemperaturen överstiger ett visst gränsvärde. Temperaturgränsen är beroende på växtslag, men oftast lägger man gränsen mellan +3°C och +5°C.