Förutom regering och Riksdag finns även ett Nationellt expertråd för klimatanpassning som har en rådgivande funktion till regeringen samt ett Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning med uppgift att samla och sprida information.
Regering och Riksdag
Regeringen och Riksdagen är de högsta beslutande organen på nationell nivå och hanterar följande:
- Lagar: Regeringen beslutar om förordningar och Riksdagen beslutar om lagar. Det finns ett stort antal lagar som både direkt och indirekt styr klimatanpassningsarbetet i Sverige. Den främsta och mest direkta lagen är Plan- och bygglagen (PBL 2010:900). En framträdande lag med indirekt styrning är Miljöbalken (SFS 1998:808).
Lagar och regler
- Förordningar: Regeringen har beslutat om Förordning (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete. Denna förordning reglerar 32 myndigheters och samtliga 21 länsstyrelsers arbete med klimatanpassning. Förordningen anger även att alla aktörerna årligen ska redovisa sitt arbete till SMHI, och att SMHI årligen ska analysera redovisningarna och sammanställa en rapport till regeringen.
Förordning om myndigheters klimatanpassningsarbete (Sveriges riksdag)
Regeringen har även gett Boverket ett särskilt uppdrag att samordna det nationella klimatanpassningsarbetet för den byggda miljön.
Klimatanpassningsstrategi
Regeringen presenterade en nationell klimatanpassningsstrategi i mars 2018. Strategin omfattar Sveriges mål med klimatanpassning, vägledande principer för arbetet (se nedan), organisation och ansvarsfördelning, uppföljning, finansieringsprincip samt kunskapshöjande insatser. Den nationella klimatanpassningsstrategin ska uppdateras vart femte år.
Nationell strategi för klimatanpassning (Sveriges riksdag)
Vägledande principer för klimatanpassningsarbetet
I den nationella klimatanpassningsstrategin definieras tio principer för en inriktning av klimatanpassningsarbetet som bidrar till en hållbar utveckling och är kostnadseffektiva och meningsfulla under olika omständigheter.
Principerna är:
- Hållbar utveckling
- Ömsesidigt stödjande
- Vetenskaplig grund
- Försiktighetsprincipen
- Integrering av anpassningsåtgärder
- Flexibilitet
- Hantering av osäkerhet
- Hantering av risk
- Tidsperspektiv
- Transparens
Nationell strategi för klimatanpassning (Sveriges riksdag) (Se sidan 64)
Nationella expertrådet för klimatanpassning
Nationella expertrådet för klimatanpassning, knutet till SMHI, har till uppgift att vart femte år besluta om en rapport till regeringen. Rapporten ska innehålla förslag på inriktning av det nationella arbetet för klimatanpassning, en prioritering av anpassningsåtgärder utifrån en bedömning av risk, kostnad och nytta, en sammanfattande analys av klimatförändringens effekter på samhället, samt en uppföljning och utvärdering av det nationella arbetet med klimatanpassning. Vid SMHI finns ett sekretariat som har till uppgift att bistå expertrådet. I februari 2022 överlämnade expertrådet sin första rapport till regeringen.
Nationella expertrådet för klimatanpassning
Statliga myndigheter
Olika myndigheter ansvarar för stöd och hjälp inom olika sektorsfrågor. Exempel på sektorer kan vara jord- och skogssektorn där Jordbruksverket och Skogsstyrelsen ansvarar för klimatanpassningsstöd, andra sektorer kan vara beredskapssektorn där Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ansvarar, vattenmiljösektorn där Havs och vattenmyndigheten ansvarar eller hälsa hos människor där Folkhälsomyndigheten ansvarar.
Myndigheternas befogenheter varierar från att endast vara stödjande till att vara föreskrivande.
I Förordning (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete listas myndigheter med utpekat ansvar för att arbeta med klimatanpassning.
Förordning om myndigheters klimatanpassningsarbete (Sveriges riksdag)
Myndigheters arbete med klimatanpassning (SMHI)
Samordna det nationella klimatanpassningsarbetet för den byggda miljön (Boverket)
Stärkt samverkan genom uppdraget att samordna det nationella klimatanpassningsarbetet för den byggda miljön (Boverket)
Myndighetsnätverket för klimatanpassning
Ett flertal myndigheter ingår i Myndighetsnätverket för klimatanpassning för att gemensamt stärka samhällets förmåga att hantera de positiva och negativa effekterna av klimatförändringarna.
Myndighetsnätverket för klimatanpassning
Kunskapscentrum för klimatanpassning
Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning är en nod för samlad kunskap om klimatanpassning. SMHI driver centrumet på uppdrag av regeringen. Uppgiften är att underlätta för samhällets aktörer att förstå vad klimatanpassning är och varför det är viktigt att arbeta med frågan, hitta och sprida relevant information från statliga myndigheter och forskning inom området, samt att bidra med ökad kunskap om hur man kan arbeta med klimatanpassning.
Om Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning (SMHI)