Häckenstad gård ligger utanför Gamleby i Västervik kommun. Lantbrukaren Fredrik Andersson tog över gården 2006 och driver den ekologiskt sedan 2008. Fredrik bedriver kravmärkt köttdjursuppfödning och den brukade marken består av åker-, betes- och skogsmark.
Återkommande översvämningar
Mängden nederbörd i södra Sverige kommer sannolikt att öka fram till nästa sekelskifte vilket kan öka risken för översvämningar i jordbruket. Det förändrade klimatet kommer därför ställa högre krav på jordbrukets vattenanläggningar. Ökade vattenmängder betyder större behov av dränering, men det påverkar också markens bärighet för lantbruksmaskiner. Ett förhöjt vattenstånd leder till försämrad dränering på åkern och grödornas rötter riskerar då att drabbas av syrebrist.
Häckenstad gård ligger i ett låglänt område och år 2010 drabbades gården av en stor översvämning då cirka 40 hektar av foderproduktionen gick förlorad. Vattnet stannade kvar på marken under flera veckor vilket ledde till att grödorna dog. Behovet av att åtgärda problemet växte och när Fredrik 2011 blev kontaktad för att delta i ett projekt för minskat näringsläckage genom olika åtgärder på gården tackade han ja då det innebar ett mervärde i form av minskad översvämningsrisk på gården.
Våtmarker bromsar vattnet och minskar smittspridning
Då lerjorden på Häckenstad gård är väldigt instabil är det svårt att justera dikeskanten vilket medför att vattenflödet måste stoppas längre upp i markerna för att minska översvämningsrisken. Detta gjordes genom att anlägga tre bromsdammar i form av våtmarker samt två fosfordammar.
Våtmarker är en åtgärd som genom att samla upp regnvatten stannar upp vattnets flöde genom landskapet och på så sätt också bidrar till ökad dränering med minskad översvämningsrisk som följd. En fosfordamm är en damm som anläggs i åkermark för att bromsa upp vattnet och fosforn. Följden blir en reducerad risk för näringsläckage. Våtmarker av olika slag bidrar bland annat till flödeskontroll, näringsämnesåtervinning, sedimentinsamling, erosionskontroll samt bevarande av växt- och djurliv. Den markareal som våtmarkerna i dagsläget upptar är 3 hektar.
Resultatet är torrare marker i området där våtmarkerna är belägna, totalt sett påverkas 50 hektar mark av de positiva effekterna. Innan åtgärden resulterade 50 millimeter regn i stora översvämningsproblem, de mängderna kan idag hanteras utan några negativa konsekvenser för bete eller skörd.
Positiva bieffekter
En positiv effekt av torrare betesmarker är att hälsoläget bland betesdjuren har förbättrats då smittspridningen av parasitburna sjukdomar har minskat när markerna blivit torrare.
Effekter av lösningen
+ Mindre problem med översvämmad mark
+ Jämnare flöde i vattendrag
+ Skörden har blivit jämnare och högre
+ Mer foder på åkermarken
+ Minskad övergödning i Östersjön
+ Friskare djur
- Tidskrävande
- Omständliga tillståndsansökningar
- Hög anläggningskostnad
Finansiering och budget
Delkostnader, till och med 2014 (i kronor)
Anläggning av dammar/våtmarker 437 480
Tillståndsansökan 1500
Eget arbete 182 100
Totalt 621 080
Erfarenheter och utmaningar
Sedan 2010 har det inte varit några större översvämningar på Häckenstad gård. Åtgärderna har bidragit till ökad lönsamhet och bättre miljö för djuren på gården och i takt med att arbetet fortskred upptäcktes nya områden som kunde förbättras. Om cirka 10 år beräknas hela gården vara översvämningssäkrad. Då kommer 5 hektar av gårdens markareal vara avsatt för miljöåtgärder som våtmarker, fosfordammar och breddade diken.
Den främsta utmaningen har varit tidsåtgången för det administrativa arbetet med anläggandet av våtmarken i skogsmark. Det är viktigt att de positiva effekterna väger upp all den tidsåtgång en våtmark kräver och därför krävs det mycket planering och intresse från den enskilda lantbrukaren. Länsstyrelsen är tillståndsgivare av våtmarker och kan bidra med mycket kunskap och information om hur processen går till.
Häckenstad gård är ett exempel på där många intressen kan tillgodoses och där det ursprungliga syftet har givit ett mervärde i form av ett klimatanpassat jordbruk. För sitt arbete tilldelades Fredrik Andersson år 2014 priset Årets Östersjöbonde av WWF.
Fler exempel på klimatanpassning
Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.