Kemikalier i ett förändrat klimat

Provtagnng av kemikalier i vattendrag

I ett förändrat klimat påverkas människor, djur, vår hälsa och miljön och av att användningen av och exponeringen för kemikalier ändras. Spridningen och användningen av kemikalier påverkas av bland annat ändrade vattenflöden, förändrad markanvändning, ökade temperaturer och en förlängd växtsäsong.

Klimatförändringar i kombination med en ändrad användning av kemikalier blir ytterligare stressorer för ekosystemen. Det innebär i sin tur en negativ förstärkning och gör att ekosystemen blir mindre motståndskraftiga mot kemikalier.

Ändrad användning av bekämpningsmedel

Med stigande temperaturer, förändrad nederbörd, en förskjutning av jordbrukszoner (att större områden kan användas för odling i samband med en längre växtsäsong) och den markanvändning det innebär samt införandet av nya grödor (majs, sojabönor, druva), så förändras också våra behov av bekämpningsmedel.

Bekämpningsmedel är kemiska eller biologiska produkter som är till för att förhindra att djur, växter eller mikroorganismer orsakar skada på egendom eller skadar människors eller djurs hälsa. I och med ett förändrat klimat så ökar användningen av dessa medel, såväl nya som befintliga.

En utökad utbredning, tillväxt och reproduktion av skadedjur vid högre temperaturer och i våtare förhållanden påverkar användning av biocider som träskyddsmedel, råttgift, myggmedel och båtbottenfärg. Vid eventuellt biocidresistens påverkas bekämpningsmedlens effekt.

Läs mer om regler för växtskyddsmedel: Växtskyddsmedel - Kemikalieinspektionen

Läs mer om olika biocidprodukter:

 

Ökat tryck från skadegörare, sjukdomar och invasiva arter

Trycket från skadedjur ökar med fler och olika typer av skadedjur, insekter och parasiter. Det kan leda till olika sjukdomar hos grödor och djur och med det följer risken för att användningen av bekämpningsmedel mot dem ökar. Det här kan medföra negativa konsekvenser för den biologiska mångfalden i odlingslandskapet. Då försämras också förutsättningarna för en naturlig reglering av växtskadegörare.

Ökad exponering för kemikalier i grund-, yt- och dricksvatten

Avrinningen från land till ytvatten förväntas öka, trots förväntad ökad vattenbrist inom jordbruket, vilket lokalt kan leda till ökad exponering för kemikalier via förhöjda koncentrationer av föroreningar i dricksvatten och fisk.

Med ett förändrat klimat kommer också fler intensiva regn och mättade jordlager, något som riskerar att leda till ytavrinning av bekämpningsmedel och att farliga ämnen från dagvatten, industrimark och deponier kan läcka in i ytvattentäkter. Ytvattenresurser är särskilt utsatta när markanvändningen i jordbruk förändras och föroreningskällorna till ytvattnet då kan bli fler, vilket påverkar vattenkvaliteten.

När vi ser fler intensiva regn blir också grundvattennivåerna högre och mer varierande. Det innebär att de flesta bekämpningsmedel som vi använt i större utsträckning riskerar att följa med vattnets flöde och därmed få en ökad spridning.

Långvariga perioder med liten eller ingen nederbörd kan medföra att det uppstår vattenbrist, att växtligheten hämmas samt konkurrens mellan olika användning av vatten.

Förändringar i vattenbalansen i Sverige kan kräva förändringar i förvaltningen av dricksvattenreservoarer, vilket kan bidra till ökad exponering för persistenta och mobila föroreningar som perfluorerade alkylsubstanser (PFAS).

Klimatförändringar påverkar hur kemikalier rör sig i miljön

Mer extrema väderförhållanden med stigande havsnivåer påverkar vår tillgång till och kvaliteten på vatten. Väderförhållandena påverkar också hur kemiska ämnen rör sig i miljön och hur de bryts ner.

Förändrad markanvändning, markförstöring och erosion förändrar vegetationstäcket och påverkar miljöreservoarer som ytvatten, mark, vegetation, permafrost, snö och is och ändrar sekundära utsläpp av långlivade organiska föroreningar. Smältning av polar- och alpina glaciärer, permafrost och havsis kommer att resultera i utsläpp av tidigare infångade farliga kemikalier till hav och sötvattenkällor och påverkan på akvatiska näringskedjor.

Klimatförändringar bidrar redan till ökad frekvens av torkperioder i Sverige, vilket leder till torrare jordar. I torra jordar ökar transport av tungmetaller till grundvatten och ytvatten och därmed förorening av vattenförekomster. Rörlighet för vattenlösliga kemikalier, som PFOS och PFAS, som finns i både förorenade och oförorenade jordar, kan öka med temperaturen.

Läs mer om PFAS och hur det sprids samt vilka risker som finns för hälsa och miljö: