Översvämningsskydd för jordbruk, Åkra gård, Södermanland, fördjupning

Ämne
  • Södermanland
  • Areella näringar
  • Nederbörd
  • Svenska
  • Fördjupning
  • Erosion
  • Ekosystemtjänster
  • Biologisk mångfald
  • Översvämning
  • Torka
  • Integrerad vattenförvaltning
  • Areella näringar

Klimatförändringarna kommer att påverka svenskt jordbruk på många sätt. Längre torrperioder men också en ökning av intensivare nederbörd förväntas. Många grödor är känsliga för översvämningar men genom breddning av ett traditionellt dike, det så kallade tvåstegsdiket, på Åkra gård i Södermanland skyddar gården sin produktion. Vallproduktion har kunnat ersättas med spannmålsproduktion vilket ger en högre avkastning.

Under sommaren år 2012 grävdes det första tvåstegsdiket i Sverige på en åkermark strax utanför Nyköping i Södermanland. Det var via en informationsträff, som anordnades av Länsstyrelsen i Södermanland, som Andreas Herlitz på Åkra gård första gången fick höra om tvåstegsdike och blev intresserad. För honom betyder det en minskad risk att den produktiva jordbruksmarken översvämmas.     

Under 1930-talet torrlades stora delar av Sveriges jordbruksareal och även marken runt Åkra gård. Raka diken grävdes för att dränera åkermarken och skapa mer jordbruksmark. Genom täckdikning och dränering skulle de mest gynnsamma förutsättningar för grödan skapas.

Klimatförändringen förväntas ge nya förutsättningar för jordbruket. De flesta växter klarar av en torrperiod men inte en längre blötperiod. Vid långvarig översvämning kan inte vatten dräneras och grödornas rötter får syrebrist vilket leder till att avkastningen minskar. Vid ökad nederbörd och ett ökat flöde i ett traditionellt dike stiger vatten från diket upp på åkern. Vattenfyllda porutrymmen i dikeskanterna resulterar i att kanterna blir instabila och eroderar ner i diket. Åkra gård löste detta genom att gräva ett så kallat tvåstegsdike.

Processen

Jordbruksmarken där Åkra gård är belägen ligger inom Svärtaåns avrinningsdistrikt och är därmed involverad i Svärtaåprojektet. Svärtaåprojektet drevs av Länsstyrelsen i Södermanland och syfte var att minska näringsläckaget till Östersjön. Andreas Herlitz på Åkra gård blev inbjuden av Länsstyrelsen till en informationsträff angående projektet där det informerades om tvåstegsdike i jordbrukslandskap.

För att få gräva runt diket krävdes två ansökningar till Länsstyrelsen; dispens från biotopsskydd (enligt 7 kapitlet 11 § miljöbalken) och anmälan om vattenverksamhet (enligt 11 kapitlet 9a § miljöbalken).  

Ett tvåstegsdike anlades under sommaren 2012 i det 800 meter långa diket i åkermarken. Jordmassor grävdes ur på sidorna runt diket och lades uppe på låglänta delar i åkermarken med hjälp av en grävmaskin och som sedan jämnades ut under hösten. I det övre översvämningssteget lät man vegetationen komma spontant. Tvåstegsdiket har tagit totalt 1 hektar i anspråk av marken.

Tvåstegsdikets funktion

Diken i jordbrukslandskap är skapade som raka fåror som ofta korsar en åker vilket också är fallet på Åkra gårds jordbruksmark. Efter bortgrävandet av dikeskanterna är diket breddat på båda sidorna.

Vid höga vattenflöden stiger vattnet och svämmar upp på översvämningsplanet istället för att stiga upp på åkern. När växtligheten har etablerat sig på översvämningsplanet blir dikeskanterna mer stabila genom att rötterna stabiliserar kanten och hindrar markpartiklar att följa med vattnet nedströms. Med den ursprungliga mittdelen minskar risken för att diket ska torka ut under sommarmånaderna när temperaturerna är höga.

Tvåstegsdiket behöver underhållas vilket betyder att ungefär vart femte år putsas det övre planet i diket. Delar av vegetationen tas bort för att sedan användas som gödning på åkermarken då kväve och fosfor bundits i vegetationen.

Innan tvåstegsdiket grävdes hade gården vallproduktion på åkermarken vid diket men efter tvåstegsdiket grävdes möjliggjorde detta att mer vattenkänsliga grödor kunde odlas. Nu är vallproduktionen ersatt med spannmålsproduktion vilket ger en högre avkastning.

Effekter

+ Minskad erosion genom stabilare dikeskanter
+ Skapar ett översvämningsplan
+ Minskat underhåll av diket
+ Större valmöjligheter av gröda
+ Minskad risk för uttorkning i diket under sommarhalvåret
+ Ökad sedimentation av partiklar
+ Kväve- och fosforkälla
+ Gynnar biologisk mångfald
+ Möjlighet till ökad avkastning

-Hög anläggningskostnad
-Minskad produktiv yta

Finansiering

Att planera och anlägga tvåstegsdiket innebar en kostnad på nästan 220 000 kronor. Det finansierades av Länsstyrelsen då det var ett försök inom Svärtaåprojektet med havsmiljöanslag från Naturvårdsverket (idag är det Havs- och Vattenmyndigheten, HaV, som är ansvarig för havsmiljöanslag). Andreas Herlitz bistod med markinvesteringen och frivillig arbetstid.

Mindre underhållskostnader kommer finnas för att putsa diket, alltså ta bort en del av vegetationen på översvämningsplanet, för att sedan sprida det på åkermarken.

Delkostnader

  • Avgift till mark- och miljödomstolen inklusive kungörelseannonsering cirka 15 000 kr
  • Planering och anläggningskostnad av diket cirka 200 000 kr
  • Avgift för anmälan om vattenverksamhet till Länsstyrelsen 1350 kr
  • Avgift för anmälan om dispens från biotopsskydd till Länsstyrelsen 2300 kr

Utmaningar & erfarenheter

Sommaren 2012 var en nederbördsrik sommar och maskinerna som utförde arbetet körde fast vilket hade kunnat undvikas om det varit torrt. Inga större problem observerades under grävningen men rekommendationer finns att gräva när det är lågt flöde och torr väderlek då nygjorda tvåstegsdiken är känsliga för yttre påverkan som tar med sig partiklar nedströms.

Tvåstegsdiken är ett relativt nytt angreppssätt i Sverige för att minska översvämningar och erosion i jordbrukslandskap. Eftersom Åkra gård fungerar som en försöksgård tar man gärna emot studiebesök om det finns ett intresse av att få veta mer om hur tvåstegsdiket fungerar. 

Fler exempel på klimatanpassning

Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.