Nyhetsarkiv

En unik svensk studie kvantifierar sambandet mellan markens kolhalt och avkastning. Under 20 års odling av majs på lerjord ökade skörden med 16 procent för varje procentenhet högre kolhalt i marken. Den högre kolhalten ökade markens vattenhållande förmåga och att vårda kolhalten kan vara en viktig del i strategier för klimatanpassning.

Nu under april kommer Sveriges geologiska undersökning (SGU) undersöka jordarter och grundvatten längs med Vätterns östra strand. 

– Den information vi nu tar fram i fält kommer att kunna används av kommuner, myndigheter och konsulter, bland annat för att bedöma om ett område är lämpligt att bebygga, var det finns värdefulla eller skyddsvärda grundvattentillgångar och som underlag för klimatanpassningsåtgärder, säger Mats Wallin, chef för enheten för hållbar vattenförsörjning vid SGU.

Cool Cities är ett projekt där fokus ligger på att skapa förutsättningar för att planera våra städer för ett varmare klimat. Avsikten är att skapa ett nätverk av klimattåliga städer i Nordsjöregionen, som prioriterar svala platser och skuggade områden för att skydda utsatta befolkningsgrupper. Lisa Ekström och Anna Svensson från Göteborg stad har med sig viktiga insikter från projektets kick-off i Rotterdam.

I Malmö stads budget för 2024 beslutades det att göra en extra satsning på strategiska klimat- och miljöfrågor. Satsningen är på totalt 10 miljoner kronor, varav Kommunstyrelsen tilldelas 3 200 000 kronor och tekniska nämnden 1 700 000 kronor för arbete med klimatanpassning och resiliens.

I Migori County i Kenya arbetar man aktivt med klimatanpassning. Ett exempel är SMHIs utbildningsprogram ”Training of trainers” som handlar om att sprida kunskap och ge konkreta verktyg för att anpassa regionen till ett förändrat klimat. Hittills har utbildningen nått ett 500-tal funktionärer i regionen.

Jordbruksverket anser att investeringar i täckdikning är en viktig åtgärd för att klara klimatanpassningen inför mer extrema vädersituationer. Därför finns det nu 450 miljoner kronor öronmärkta till täckdikning att söka under 2023–2027.

Mer grundvatten i norra Sverige och mindre i söder som kan resultera i fler översvämningar och ökad grundvattentorka i olika delar av landet. Så kan framtiden se ut, enligt en ny klimatmodellering som Sveriges geologiska undersökning (SGU) har gjort för perioden 2011–2100.

Klimatförändringen leder till ökad förekomst av skadegörare på grödor i Sverige, enligt en ny studie från SMHI och SLU.

– Studiens resultat är oroande då den visar att växtskadegörare kan bli ett ökat hot mot produktionen av grödor, säger Gustav Strandberg, klimatforskare på SMHI och en av författarna bakom studien.

MSB utlyser medel för finansiering av kunskapsöversikter inom området samhällsskydd och beredskap. Kunskapsöversikterna ska sammanställa kunskaps- och forskningsläget inom valda ämnesområden som kan användas av aktörer inom beredskapssystemet, samt identifiera kunskapsluckor för framtida forskningssatsningar.

Mer grundvatten i norra Sverige och mindre i söder som kan resultera i fler översvämningar och ökad grundvattentorka i olika delar av landet. Så kan framtiden se ut, enligt en ny klimatmodellering som Sveriges geologiska undersökning (SGU) har gjort för perioden 2011–2100.