Kostnad och nytta för klimatanpassning

Ämne Anpassningsexempel

Varför är det viktigt att arbeta med klimatanpassning? Är nyttan större än kostnaden? Här beskrivs olika typer av kostnader och nyttor från exempel på klimatanpassningsarbete i Sverige. I exemplen förklaras även hur olika åtgärder har finansierats.

Kostnaderna för klimatanpassningsåtgärder beräknas ofta från den direkta kostnaden för en åtgärd, till exempel att bygga en vall mot översvämningar. Ibland inkluderas även driftskostnader i prislappen och kostnader för projektering.

Olika klimatanpassningsåtgärder kan också medföra andra typer av kostnader än de som mäts i direkt monetära termer, till exempel negativa effekter för människors hälsa och miljö.

Nyttan med klimatanpassning kan definieras som värdet av de direkta och indirekta skador orsakade av extremväder, naturolyckor, eller gradvisa klimatförändringar som kan undvikas genom åtgärden. Skador kan innefatta såväl fysisk skada på tillgångar, förlust av liv, hälsoeffekter och ekologiska förluster. Nyttan kan även inkludera att åtgärden, förutom att undvika eller mildra skadeeffekter, tar tillvara på andra möjligheter.

Ofta är det svårt att på ett rättvisande sätt jämföra kostnader och nyttor, eftersom utfallet beror på vad som inkluderas i kalkylen och vems perspektiv som speglas. Som vägledning presenteras här några olika exempel på arbete som utförts i landet, de flesta sedda ur en kommuns synvinkel.

Rening för dricksvatten

Reningsfilter i vattenverk i Göteborg ska förhindra vattenburna sjukdomsutbrott. Kostnaderna för installation av ultrafilter uppgår till cirka 400 miljoner kronor och nyttan beräknas till drygt 2,5 miljarder kronor, i form av minskade ekonomiska förluster vid sjukdomsfall för perioden 2009-2057. Dessutom erhålls bättre arbetsmiljö. Åtgärden berör en halv miljon personer och delfinansieras med gröna obligationer.

Rening för dricksvatten – kostnad och nytta

Utjämningsmagasin

Ett utjämningsmagasin i Växjö ska motverka översvämningar i bebyggd miljö. Kostnaderna beräknas till cirka 1,5 miljoner kronor. Nyttorna bedöms som stora i form av minskad fysisk skada på byggnader och teknisk infrastruktur samt säkrad dagvattenhantering. Åtgärden berör ett tiotal villaägare och finansieras med kommunens existerande budget.

Utjämningsmagasin - kostnad och nytta

Skyddsvall

En skyddsvall i Arvika ska säkra för översvämningar. Kostnaderna uppgår till cirka 100 miljoner kronor och nyttan beräknas till drygt 300 miljoner kronor, då risken för nya översvämningar minskar. Dessutom öppnas nya möjligheter för stadens hamnområde. Åtgärden berör cirka 14 000 invånare och finansieras med ett flertal lösningar.

Skyddsvall mot översvämning - kostnad och nytta

Säkring av färjeläge

Ett färjeläge i Örnsköldsvik har säkrats mot risken för ras och skred. Kostnaderna uppgår till cirka 19 miljoner kronor. Nyttorna bedöms som mycket stora då de möjliggör skärgårdstrafik för boende och turism. Arbetsmiljön förbättras också. Åtgärden finansieras med ett flertal lösningar.

Säkring av färjeläge – kostnad och nytta

Släntförstärkning

En förstärkning av slänter i Sollefteå kommun har genomförts för att minska risken för ras och skred. Kostnaderna har uppgått till cirka en miljon kronor. Nyttorna bedöms som stora för berörda fastighetsägare. Utemiljön för en skola har också förbättrats. Åtgärden berör ett 20-tal fastigheter och har finansierats genom MSB och kommunen.

Släntförstärkning – kostnad och nytta

Fler exempel på klimatanpassning

Detta är ett urval av flera exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.