Klimatanpassning.se använder cookies i syfte att följa upp och förbättra webbplatsens utformning och innehåll. Om du inte vill accepterar cookies kan du stänga av det i inställningarna för din webbläsare.
Mer om cookies och personuppgifter på Klimatanpassningsportalen
Klimatrelaterade risker blir allt tydligare och får större nationell och internationell uppmärksamhet från investerare, långivare och företag. Det gäller både de fysiska risker som uppstår akut eller mera gradvis som effekter av ett varmare klimat, och de risker som följer av omställningen till ett samhälle med radikalt lägre utsläpp.
Idag har i stort sett alla någon form av försäkringsskydd för naturskador. Skador som följd av extremväder kan bli vanligare och orsaka höjda priser på försäkringar. Det bör samtidigt motivera olika aktörer att arbeta skadeförebyggande.
Ett förändrat klimat innebär nya förutsättningar för försäkrings- och finansbranscherna. Ökade klimatrelaterade risker, till exempel i form av extremväder, innebär större skadekostnader och påverkar investeringsbeslut.
Flera städer arbetar aktivt för att öka grönstrukturen och minska andelen hårdgjorda ytor i stadsrummet. I städer med spårväg finns möjligheten att anlägga gräs kring spårvagnsrälsen. Det görs för att skapa mer grönyta i stadsmiljön och är inte primärt en klimatanpassningsåtgärd. Grässpår skapar dock ett svalare mikroklimat och ett litet fördröjningsmagasin för regn.
Klimatförändringen väntas, i Sverige, leda till ökade mängder dagvatten att hantera i stadsmiljö. I många städer sker också en förtätning med fler byggnader och hårdgjorda ytor. Samtidigt minskar då andelen grönytor med goda infiltrationsmöjligheter. Dagvattennäten är på flera ställen otillräckliga för att ta emot utökade mängder vatten. Intresset för olika fördröjningslösningar har därför ökat. Här är ett exempel från Norrköping.
Varför är det viktigt att arbeta med klimatanpassning? Är nyttan större än kostnaden? Här beskrivs olika typer av kostnader och nyttor från exempel på klimatanpassningsarbete i Sverige. I exemplen förklaras även hur olika åtgärder har finansierats.
För att minska riskerna för ras och skred i ett område i Sollefteå har kommunen satsat på att förstärka slänter. Här skyddas bostadshus, en skola och ett hotell. Kostnaderna uppgår till en miljon kronor och nyttan bedöms som stor för tjugotalet fastigheter.
Efter en kraftig storm i Örnsköldsvik togs beslut om att restaurera det skadade färjelägret och dimensionera det för att undvika ras och skred i framtiden. Kostnaderna uppgick till 19 miljoner kronor och nyttorna bedöms som stora, eftersom åtgärderna säkerställer skärgårdstrafiken för boende och turism.